Kategoriarkiv: Nils Fredriksson

Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.

Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Nils Fredriksson, Specialpedagogik, Vuxenutbildning

När tala är silver och tiga är guld

Skriv istället !

En av mina gymnasieelever på NFU har lärt mig mycket om hur vi som pedagoger kan bemöta elever med neuropsykiatriska problem. När jag via fortbildning på Barn-och ungdomshabiliteringen i Trelleborg, introducerades i metoden Sociala berättelser–Skrivprata fick jag många nyttiga aha-upplevelser kring hur det kan te sig att ha Aspergers syndrom. Skrivprata-metoden, som då var mig helt obekant, går i korthet ut på att utnyttja det skrivna ordets tydlighet. Kommunikationen görs visuell. Att rita (framför allt med barn), skriva och utnyttja symboler gör det möjligt att undanröja vårt talade språks inbyggda abstraktioner. ” Jag ser vad du säger”.
Fortsätt läsa När tala är silver och tiga är guld →

Ämne, Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Nils Fredriksson, Svenska som andraspråk, Vuxenutbildning

Hur långt kan man förenkla kunskapskraven innan de förlorar sin betydelse?

UnknownAtt målen för undervisningen ska vara synliga för och väl kända av eleverna är något som lärare landet över lägger mycket tid och energi på. Som elev måste man ha klart för sig vart siktet är inställt och vad som krävs för att man ska komma dit. Detta känns som en ganska självklar logik. Vad som är problematiskt med detta är att göra målen begripliga för alla.

Fortsätt läsa Hur långt kan man förenkla kunskapskraven innan de förlorar sin betydelse? →

Gymnasie, Nils Fredriksson, Svenska, Svenska som andraspråk, Synligt lärande

Att tala inför andra – på riktigt

Att stå inför sin klass och hålla ett förberett tal kan kännas ovant och konstlat för många elever ”Ofta jag kommer stå sådär och snacka inför folk sen när jag jobbar?!” Som gymnasielärare arbetar jag ofta med infärgning av den valda studieinriktningen. Att synliggöra förmågor och koppla dem till det kommande yrkeslivet är bland annat viktigt för att öka elevers motivation för skolarbetet. I projektet ”Bokprat” arbetar jag och min kollega Åse Kerr (yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet) med verkliga mottagare och tydliga stödstrukturer för att motverka talängslan och höja elevernas prestationer.

Fortsätt läsa Att tala inför andra – på riktigt →

Geografi, Gymnasie, Historia, Inkludering, Nils Fredriksson, Religionskunskap, Samhällskunskap, Synligt lärande

Lärande diskussioner

Ibland måste man som lärare släppa sin lektionsplanering och hoppa på en diskussion när den uppstår spontant bland eleverna. Om diskussionsämnet går att koppla till kursmålen, är detta kanske det mest synliga lärandet som står att finna. Dels är det motivationsskapande för eleverna, då diskussionen uppstår ur något som redan engagerar dem och dels tvingar diskussionen i sig eleverna att hålla engagemanget uppe så länge diskussionen pågår. Det blir direkt kamratrespons som genererar fortsatt tänkande. Eleverna blir direkt bemötta av personer som är viktiga för dem och det bemötandet genererar nytänkande och vässande av argument. Lärandenivån i klassrummet ökar så påtagligt att det nästan går att ta på den. Eleverna blir direkt delaktiga i undervisningen och elevinflytandet blir på så sätt tydligt och verkligt. Fortsätt läsa Lärande diskussioner →

Gymnasie, Matematik, Nils Fredriksson, Svenska, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Räkneberättelser i matematiksvenskan

För ett tag sedan skrev jag om att jag skulle få en ny undervisningsgrupp i ett nytt ämne som vi kallar matematiksvenska. Syftet med undervisningen skulle vara att förbereda nyanlända invandrare för det matematiska språket. Det är ju en ämnesspecifik terminologi som till viss del skiljer sig från vardagssvenskan. Dessutom är det svårt för många nyanlända att avkoda och förstå läsuppgifter där de själva ska komma på vad det faktiskt är som utgör själva uppgiften. Att läsa ett stycke text och utifrån den komma på vad det är som är själva frågan och sen hitta en lämplig strategi för att kunna besvara frågan är en tämligen avancerad process, särskilt för den som inte kan språket särskilt väl. Men det är också denna typ av matematiska problem som oftast är mest vardagsnära. Den matematik som vi alla utför dagligen består ju av kalkyler och bedömningar baserade på språkliga upplevelser i mer eller mindre sociala sammanhang.

Fortsätt läsa Räkneberättelser i matematiksvenskan →