På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.
Kategoriarkiv: Mind the gap
Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?
Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”. Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.
Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång. Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?
Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.
Vårterminens första arbetsdag ägnade vi på Röda skolan åt ett av våra utvecklingsmål. Eleverna hade studiedag och vi kunde i lugn och ro ägna oss åt våra lärmiljöer. Vi vill skapa en inkluderande lärmiljö där många av de särskilda anpassningar vi gör ska vara en naturlig del av vår lärmiljö. Vi vill arbeta efter tanken att det som är nödvändigt för några, är bra för alla och skadar ingen.
Fortsätt läsa Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.
Avrunda på ett ungefär
Ibland känns matematiken som ett minfält av missuppfattningar som sätter käppar i hjulet för eleverna i deras lärande. För ett antal år sedan genomförde jag och två kollegor en learningstudie. Vi valde då att titta extra på avrundning i matematik, eftersom vi hade erfarenhet av att detta ofta var ett område elever hade svårt med. En missuppfattning elever ofta visar blev tydlig då och den använder jag mig av som uppstart när jag undervisar om det idag. Jag upplevde då att elever likställde avrundning med att talet ska sluta på nollor. När vi arbetar med avrundning på mellanstadiet har eleverna redan mött begreppet på lågstadiet men oftast endast på heltal. Vissa har då dragit slutsatsen att det gäller att hitta rätt talsort och sedan ersätta alla siffror efter med nollor. 3674 avrundat till tiotal blir 3670, avrundat till hundratal 3700, alltså slutar alltid avrundade tal på nollor. Fortsätt läsa Avrunda på ett ungefär
Träna, träna, träna och träna ännu mer!
Som lärare i matematik funderar jag mycket på hur elevernas resultat i matematik kan förbättras. Det är självklart massor av olika faktorer som påverkar elevernas utveckling. En viktig del är att genomföra lektionerna med hög kvalitet, att jag som lärare är målmedveten, känner till elevernas behov och vilka förutsättningar som eleverna har för att lyckas. Det är viktigt att vara lyhörd och att lektioner och uppgifter är intressanta, utmanande och där alla elever fångas i matematiken.
Men ytterligare något som är viktigt är elevernas studieteknik. Hur gör man för att plugga matematik trots att det ibland är jobbigt och tufft? Fortsätt läsa Träna, träna, träna och träna ännu mer!