Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Inkluderande undervisning

I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?

Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.

Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas? 

Fortsätt läsa Inkluderande undervisning →

En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.

Jag strävar efter att alla vågar, vill och kan göra sitt bästa i skolan, alla efter sin förmåga. Lektioner som känns riktigt bra både för mig och eleverna är lektioner då samtliga elever arbetar koncentrerat och det råder arbetsro i klassrummet. Man känner ett tydligt lugn, inga elever är frustrerade och då kanske utåtagerande, inga elever är bekymrade. Alla vet vad de ska göra och hur.  Jag funderar mycket på hur jag ska få så många lektioner som möjligt att bli just så.

Fortsätt läsa En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra. →

Religion, politik och nyttan av att använda sig av sin elevgrupp

När jag satte mig vid min dator för att skriva detta blogginlägg, så hade jag som vanligt en handfull mer eller mindre diffusa idéer om vad jag skulle skriva om. Emellanåt hämtar jag inspiration hos mina förstelärarkollegor genom att läsa deras blogginlägg. Där kan jag ibland hitta stoff och tankar som leder mig framåt. Så var det denna gång. Jag fastnade i Sandra Pilemalms inlägg ”Född 2001, vad är 9/11? (del 2 av 2)”. Den hade ingenting med de idéer jag redan skissat på att göra men jag kände att här finns nånting som är ständigt aktuellt för mig och min elevgrupp. Skillnaden är att med min elevgrupp blir utgångspunkten i huvudsak en annan, även om frågorna till viss del är desamma. Fortsätt läsa Religion, politik och nyttan av att använda sig av sin elevgrupp →

På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative Problem Solving

”Barn vill göra rätt om de kan”. Det är en av mina grundpelare som lärare och människa. Uttrycket är hämtat från Dr. Ross W Greene, doktor och forskare vid Harvard Medical School i Boston.

I tidigare inlägg har jag belyst arbetet kring elever med problemskapande beteenden. En stor utmaning men samtidigt en möjlighet. En möjlighet att förändra förutsättningarna för en del av mina elever, oavsett dess problematik. Elever som ibland ingen, inte ens dem själva, tror kan lyckas. Jag möter dagligen elever som kämpar med att lära sig att läsa, skriva och räkna. Dessa elever har alla möjligheter att lyckas, genom ett väl beprövat och erkänt sätt förmår skolan att ge dessa elever rätt bemötande och förutsättningar. Men jag möter också elever som dagligen kämpar för att lära sig att använda sin tankeförmåga för att kunna hantera de krav på flexibilitet som ställs på dem i vissa vardags- och skolsituationer. Barn som sprider oro och frustration omkring sig. Barn som bråkar, slåss och skriker. Barn som utmanar skolan på alla dess vis. Ger skolan dessa elever rätt förutsättningar och möjligheter för att lyckas?
Fortsätt läsa På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative Problem Solving →

Föräldrars reaktion på elevens skolresultat

Svarvad skål
Svarvad skål, så9-elev
foto: Bengt Christensson

Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? Som pedagog har du kontroll över de olika delmoment som förväntas hända i klassrummet.  För slöjdens del oftast kedjan inspiration => idé => skiss => arbetsplan => praktiskt genomförande => utvärdering och uppföljning.  Men sen då?  Vad händer när elevens slöjdföremål kommer i händerna på någon förälder? Vad sägs och vad sägs inte?  Är det alls viktigt för eleven vad föräldrarna tycker? Fortsätt läsa Föräldrars reaktion på elevens skolresultat →