Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Lågaffektivt bemötande – När och varför

Att vissa elever i skolan kräver ett extra bra bemötande för att inte hamna i bråk och/eller problemskapande beteende är inget nytt. Men varför kan ”vissa” elever lättare och på ett mer adekvat sätt hantera alla de sociala, inlärningsmässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem i skolan? – Jo, enligt forskningen för att de kan. De har de färdigheter som krävs för att göra det.

Kids who can behave, will behave. (Greene)

Barn som kan uppföra sig gör det. Det är en grundläggande människosyn som forskare menar bör ta bort elaka motiv, negativ vilja och mycket annat ödeläggande ur våra relationer med elever som har ett problemskapande beteende. Det är också ett grundläggande fundament i mitt arbete som lärare och en stående utgångspunkt i detta likväl som i övriga av mina tidigare inlägg (läs här) där jag framhåller utvalda delar av  Bo Heljskov Elvéns och Ross W. Greenes tankar och studier kring barn som bråkar och/eller har ett utmanande beteende i skolan. Betänkt ”utvalda delar” för vidare förståelse, helhetsgrepp och kunskap hänvisar jag dock till deras hela studier och litteratur vilka jag refererar till i slutet av detta inlägg.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – När och varför →

Viktigt att förvärva skolspråket

Elever ska få möjligheten att utvecklas personligt, kunskapsmässigt och språkligt under skoltiden. En förutsättning för detta är att lärarnas undervisning utgår från att  språket spelar en stor roll för kunskapsutveckling i alla ämnen. Eleverna  behöver utmanas kognitiv och språkligt genom att t ex möta olika textvärldar som kräver ett annat språkbruk än det vardagliga språkbruket, nämligen skolspråket.  Därför  är det viktigt att alla lärare reflekterar över hur språk och kunskapsutveckling hänger samman i deras specifika ämne  för att eleverna på bästa sätt ska kunna utveckla den språkliga säkerhet som krävs enligt skolans läroplan.

Fortsätt läsa Viktigt att förvärva skolspråket →

I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik)

Hur mycket kan egentligen en dator användas till i skolsammanhang? Om man har deltagit på ett Teachmeet är svaret: nästintill oändligt mycket. I samband med att jag började på Naverlönnskolan avlöste just dessa Teachmeets varandra, såväl regionala som lokala, och som lärare fick man en uppsjö av förslag och idéer på hur datorn/IKT kunde fylla en pedagogisk funktion i undervisningen. Efter några år utan dessa event, utan denna inspiration, blev det så dags att ta upp denna tråd igen i samband med årets första KU-dag. Syftet med dagen blev därför att stärka kollegiets digitala kompetens och visa på hur just datorn/iPads kan bli en naturlig del av vår undervisning, men även att få gemensamma referensramar där alla har en gemensam digital grund att stå på. Fortsätt läsa I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik) →

Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Så fantastiskt det är med digitaliseringen. Skolan blir genast mer tillgänglig. Under mina första år som lärare var vi noga med att förse elever med dyslexi med datorer så att de kunde få stöd med t ex stavning och uppläsning av text. Avundsjukan i klassrummet var stor, alla ville arbeta på dator. Efter ett tag var det inte lika spännande och då ville många dyslektiker inte använda sin dator, de kände sig utpekade. Jag var frustrerad, jag märkte ju hur IT blev ett stöd i läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Idag arbetar jag i Svedala kommun som använder sig av Chromebooks till alla elever i årskurs 4-9. Jag undervisar i årskurs 5 och upplever tack vare våra Chromebooks tillgänglighet och inkludering.  Alla elever har tillgång till samma hjälpmedel och ingen känner sig utpekad för att man skriver på dator.

Fortsätt läsa Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla →

”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Skrivglädje

Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem  när de skriver.

I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.

Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration →