Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.
Kategoriarkiv: Inkludering
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Att stämma upp i klassrummet
I början av förra terminen märkte jag av allt tydligare att en klass i engelska oftast stämdes upp av ett fåtal elever och medan dessa elever fick visa på sin muntliga förmåga om och om igen, satt många andra elever tysta utan minsta ansats att ta ton, oavsett om det var i mindre grupp eller i helklass. Efter att ha sonderat terrängen i klassen visade sig att anledningen till detta berodde på flera faktorer. Man var rädd för att säga fel, att språket inte räckte till, att man jämförde sig med andra elever eller en oro över hur andra elever skulle reagera. Det fanns alltså en viss otrygghet utifrån såväl ett individperspektiv, som ett klassperspektiv. Något behövdes göras! Fortsätt läsa Att stämma upp i klassrummet
Förstår eleverna målet med undervisningen?
Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit? Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.
Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet
Vid arbete med barn är det lätt att köra i diket, lätt att göra fel och det är alldeles för lätt att känna sig misslyckad. Misslyckad över en arbetssituation, ett undervisningsmoment, ett bemötande, en klass/elev, ett kollegium, alla goda intentioner om att lyckas till trots. Men min känsla av misslyckande är troligtvis inte i närheten av hur en elev kan känna sig. I synnerhet inte i jämförelse med de elever som ofrivilligt utmanar skolan med krävande och problemskapande beteende. De som aldrig känner att de lyckas, de som föräldrar kan arbeta för att få bort, de som ingen vill leka med. I vardagen som lärare att det lätt att hamna vilse, vilse i arbetet. För att hamna på rätt väg har Ross W. Greene och Bo Heljskov Elvén blivit mina vägvisare. Deras arbete och böcker vägleder mig i en vardag där mycket kan gå och går fel, såväl för mig, mina kollegor och våra elever. Utifrån deras forskning och böcker försöker jag skapa en plats där jag och mina elever faktiskt kan lyckas, utifrån ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt.
Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt
– istället för individanpassningar
Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av 102 elever. Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod, intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap. Fortsätt läsa Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt