Ibland längtar jag efter lektioner där jag ger en uppgift vid lektionsstart, eleverna jobbar (på sin egen nivå) och vid lektionsslut har eleverna lärt eller tränat på samma stoff. Så kan man – krasst uttryckt – kryssa av den kunskapsinhämtningen eller färdighetsträningen för att gå vidare till nästa steg vid nästa lektion. Stegvis och i samma takt leds eleverna parallellt framåt. Var och en på sin egen nivå. Men så finns det arbetsområden eller ämnen rent generellt, där dagens lektion tar vid där förra lektionen slutade men där eleverna allt efterhand befinner sig olika långt i processen. Hur kan man då organisera för att ”hålla ihop” undervisningen? Här kommer lite av mitt tänk av problematiken. Fortsätt läsa Att arbeta i process
Kategoriarkiv: Ämne
Huvudkategori för skolämne
WHY?
Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?
En ny termin väntar. Ibland får man svar som man inte förväntar sig i utvärderingar. På frågan: ”Om du fick ändra på en sak under lektionerna så att du ska lyckas bättre vad skulle det vara?” svarade 21,8% av eleverna ”Tydligare förklaring varför jag behöver kunna det jag arbetar” (med läs Tillsammans är vi starka), en värdefull input värt att fundera mycket kring. Inför en termin där vi börjar med historia, antiken och EU-val tänkte jag utgå från demokrati och på så sätt med hjälp av olika perspektiv få eleverna att inse varför historia är viktigt. Förintelsens minnesdag infaller 27 januari och eftersom andra världskriget engagerar elever blir mina nyckelord WHY historia? minoriteter, andra världskriget, demokrati, EU, EU-val #du spelar roll. Fortsätt läsa WHY?
Muntliga prov i grupp
Nu när terminen är slut är det dags att göra bokslut och se över vad som fungerat bra, mindre bra och därefter ta avstamp i det inför planeringen av nästa termin. Detta gäller såväl elevernas individuella utveckling som olika metodiska val. I åk 8 har vi arbetat med revolutionernas tid och eleverna har vid två olika tillfällen fått visa sina kunskaper och förmågor genom muntliga prov, något som jag upplevde som mycket framgångsrikt. I det här blogginlägget delar jag med mig av upplägget och mina tankar om framgångsfaktorerna.
Positiv förstärkning – förstärk det du vill se mer av.
I perioder fastnar jag, och säkert många kollegor med mig, i att lägga mycket tid och fokus på att tillrättavisa och berätta för eleverna vad de gör för fel och felaktigt beteende i klassrummet. Det kan förstås vara nödvändigt ibland, men en mer långsiktig metod är att fokusera på vad eleverna gör bra och rätt. Positiv förstärkning är en metod som innebär att man uppmuntrar ett beteende genom att låta det följas av en positiv konsekvens, exempelvis i form av omedelbar positiv feedback. Grundtanken är att man fokuserar på vad eleven gör rätt istället för att ständigt påpeka deras fel och brister.
Om eleverna missköter sig är sannolikheten 10 gånger större att man får uppmärksamhet än om man sköter sig. I mitt klassrum vill jag utmana detta och ändra så att man får mer uppmärksamhet när man gör något bra och anstränger sig.
I denna bloggen beskriver jag några metoder jag använder mig av.
Fortsätt läsa Positiv förstärkning – förstärk det du vill se mer av.
Passa in!?
“Vi ska ta över, vi ska ta över världen, och vi ska aldrig skada varandra mer, vi ska slåss mot Goliat!“sjunger ensemblen i slutet av vår nya skapande skola-föreställning “Passa in!?” Vad symboliserar Goliat? Vad är det de ska kämpa emot?
Vi rullar tillbaka från början och får möta ett gäng elever som går på en helt vanlig skola i en helt vanlig svensk småstad med helt vanliga tankar om livet men som SKRIKER efter att få bli sedda, hörda, älskade, kramade och bemötta med respekt! Föreställningen handlar liksom vår föregående musikal “13” om tiden i livet i gränslandet mellan att vara barn och ungdom på väg mot vuxenlivet och alla de funderingar som kan finnas i ett tonårshuvud: Hur ska man “Passa in!?