Kategoriarkiv: Ämne

Huvudkategori för skolämne

Vet du om att du kan förändra mitt liv?

Av Ulrika Janér

-Det tar bara 10 minuter om dagen.

-Om du läser för mig så kommer jag att kunna 50 000 ord när jag är 17 år.

-Om du inte läser för mig så kommer jag bara att kunna 15 000 ord.

-Fatta vilken skillnad!

Så börjar filmen som biblioteken i Göteborg har gjort. Den lilla flickan i filmen berättar om att man vid högläsning till exempel får ett större ordförråd, kan hitta låtsaskompisar, men bäst av allt – får vara tillsammans med den som läser. Tanken med filmen är att lyfta fram högläsningens fördelar och inspirera till högläsning.

Denna film har visats flitigt på Roslättsskolans info-tv, på föräldramöten och i klasserna och har varit en del av arbetet med vårt SKA-mål:

  • Vi ska i juni 2023 fått kunskap om och skapat en samsyn gällande högläsningens betydelse för språkutvecklingen.

Fortsätt läsa Vet du om att du kan förändra mitt liv? →

Skolan: hot eller möjlighet – ångest eller trygghet?

 

“Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.” Alla känner till Astrid Lindgrens så självklara och tankeväckande ord. Att avkräva lärarprofessionen detta mantra är dock inte min intention. För mig handlar det om att många lärare liksom jag, med något djupare innebörd, kan säga: jag älskar mitt jobb. Auran jag bär med mig till varje arbetsdag är en viktig faktor för att lyckas med mitt uppdrag.

Genom åren har jag skrivit om det mesta som driver mig som lärare, från undervisningsmetoder, didaktik och hjärnfunktioner till mer subtila verktyg som röstläge och kroppsspråk. Denna gång ska jag bli mer intuitivt professionell, inspirerad av professor Carol Ann Tomlinson. Fortsätt läsa Skolan: hot eller möjlighet – ångest eller trygghet? →

AI – ett verktyg för lärare i framtiden

Så här i slutet av terminen brukar jag titta tillbaka vad som har hänt och hur jag kan förändra min undervisning till nästa termin. Det finns alltid en massa saker som dykt upp under terminens gång som både ställt till det men som jag även kan använda mig av i min undervisning. Så är det absolut med Chat-GPT när det plötsligt dök upp och jag tänkte att nu får vi lärare problem, eleverna kommer att använda detta verktyg för att fuska när de söker fakta och skriver texter. Men efter ha testat Chat-GPT och andra AI-verktyg inser jag att vi lärare kan använda oss av AI för att utveckla vår undervisning och dra nytta av dess kapacitet. Jag ska försöka lista tio sätt som vi kan använda oss av AI i vår undervisning. Fortsätt läsa AI – ett verktyg för lärare i framtiden →

Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning

När man lyssnar på den nationella skoldebatten handlar den ofta om vad vi borde göra mer av. För några år sedan var det till exempelvis en het debatt om att det behövdes mer katederundervisning i svenska klassrum. Då och då blossar också läxdebatten upp, där olika debattörer pläderar för fler eller färre läxor. Det problematiska med den här debatten är att vi har ett skolsystem där undervisningen är väldigt oreglerad. Läraren har ett stort frirum att välja metoder (och faktiskt också innehåll, till viss del) själv. Det innebär förstås att det kan se väldigt olika ut från klassrum till klassrum och från lektion till lektion. Det blir då svårt att prata om vad vi behöver göra mer av. En del kanske redan gör jättemycket av just det, medan andra aldrig gör det. Det är viktigt att definiera ett nuläge innan vi börjar dra slutsatser om i vilken riktning vi behöver förflytta oss. Så bör vi lärare också resonera kring vår egen undervisning.

Fortsätt läsa Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning →

När den enkla matematiken är svår

Under min lärarutbildning minns jag att läraren i matematik ofta sa att tiotalsövergångar är oerhört svårt med stark betoning på oerhört. Jag är nog beredd på att hålla med. Just nu undervisar jag i en årskurs ett och under våren har vi arbetat med tiotalsövergång i addition och subtraktion. När eleverna kommer på höstterminen befinner de sig redan på helt olika platser kunskapsmässigt och i sin matematikutveckling. En del elever kan göra uträkningar och tänka abstrakt medan andra inte alls har tydliga bilder av talens innebörd.

Hittills i årskurs 1 har vi fokuserat mycket på att eleverna ska utveckla förståelse för hur tal kan delas upp, att förstå att 6=3+3=4+2 osv. Eleverna har även fått möta talbilder av olika slag för att få inre bilder av hur talet 8 ser ut med till exempel med hjälp av fingrarna eller konkreta material.  Fortsätt läsa När den enkla matematiken är svår →