Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum. Fortsätt läsa När texten engagerar
Kategoriarkiv: Ämne
Huvudkategori för skolämne
Läxförhör istället för prov
För mig är det viktigt att mina bedömningar är rättvisande och likvärdiga. Informationen från dem använder jag när jag planerar min undervisning, för att ge eleverna återkoppling och summativt inför att jag ska sätta omdöme. I höstas när mina elever började årskurs 6 blev det mer aktuellt att de ska ha ett avstämmande summativt syfte och användas för att fatta beslut om betyg. Då behövde jag fundera på hur jag på bästa sätt kan ge eleverna denna bedömning inför deras första betyg och hur jag får tillräckligt med skriftligt underlag. Jag har under årskurs 4 och 5 bland annat använt mig av prov efter varje arbetsområde i SO. Det är bekymmersamt för de elever som av olika anledningar har svårt att läsa in mycket fakta, svårt att minnas eller att planera sitt arbete. Vi har endast digitala läromedel och för de elever som har lättare för att läsa och lära när de läser på papper, blev det ett extraarbete både för mig och eleverna att ordna material till dem. Det gav också upphov till stress bland många elever.
Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet
Den 1 juli 2016 blev det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan, sameskolan och specialskolan, att använda Skolverkets nationella bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Syftet med kartläggningsmaterialet är att tidigt kunna identifiera elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter. Materialet ingår i Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det låter ju fantastiskt! Men, vad händer om bedömningsstödet inte håller måttet? Och vad kan det då få för konsekvenser?
För ett par veckor sedan läste jag ett mycket intressant inlägg i Anna Eva Hallins blogg Forskningsbloggen om just bedömningsstödet. Anna Eva Hallin är logoped, forskare och föreläsare med en Ph.D. i logopedi från New York University. Anna Eva Hallin har specialiserat sig på språk-, läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar och är forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. För några år sedan jämförde Hallin bedömningsstödet med andra screeningmaterial som syftar till att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Det hon fann då, var att Skolverkets Bedömningsstöd i år 1, inte håller måttet. Fortsätt läsa Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet
Pojkjävlarna – hemortenshistoria del.1
”Vi sprang som rädda hundar över sockerbetsfältet. Bakom mig kom förvaltaren stövlande. Han sprang så att jordkokorna yrde kring honom. – Pojkjävlar, röt han. Tillbaka till betorna! Jag är ingen pojkjävel, sa jag lugnt. Jag är Nilsas Maria!”
Ulf Nilsson (1979)
I detta blogginlägg kommer jag att berätta om planeringen av vårt nya ämnesövergripande tema Svedala förr och nu – hemortens historia som handlar om Svedala historiskt, i nutid och om ortens uppbyggnad.
Syftet med temat är att eleverna ska få kunskaper ur ett historiskt perspektiv och om olika händelseförlopp bakom samhällsförändringar för att förstå sin egen tid och kunna tänka kring framtiden. De kommer att ta del av skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader kan berätta om livet där under olika tider. Vi kommer även att bredda vår synvinkel till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) förr att titta på barn och arbete i nutid. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortenshistoria del.1
Nya kursplaner – Jolly good – del 2
Mitt förra blogginlägg ”Nya kursplaner – Jolly good” handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp.
I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet. Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good – del 2