I vårt kollegiala arbete med mattelyftet läser vi just nu om Orkestrering av matematikundervisning med stöd av IKT. I texten kan man läsa följande “Att använda elevernas egna konstruktioner (Papert & Harel, 1991) som underlag i matematikundervisningen stimulerar till diskussioner och resonemang, där eleverna har en naturligt framträdande roll. Eleverna motiveras att bidra när de ser att deras arbete kommer till användning i klassrummet och integreras i undervisningen.” Fortsätt läsa Digitala verktyg + statistik = bra matematik
Kategoriarkiv: Ämne
Huvudkategori för skolämne
Grammarly – räddaren i nöden för engelskläraren
Alla elever i klass 8 ska skriva inlägg på engelska om övernaturliga fenomen på vår blogg. En skog av händer. Hur stavar man…? Säger man…? Är det här rätt? Tänk om du kunde klona dig så att alla 30 elever får hjälp samtidigt! ”Det kan du, nästan. I alla fall om ni använder verktyget Grammarly!
Fortsätt läsa Grammarly – räddaren i nöden för engelskläraren
Att läsa och förstå faktatexter
I skolan arbetar vi mycket med att utveckla våra elevers läsförståelse. Då arbetar vi oftast med skönlitterära texter, att läsa och arbeta med faktatexter får ofta en undanskymd plats i klassrummet. Kan du säga någon författare till en skönlitterär text? Säkert flera. Kan du säga några författare till faktatexter? Inte så många kanske. Jag har läst boken Att läsa fakta texter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning av Adrienne Gear och den har gett mig många aha-upplevelser angående de olika texterna vi använder oss av i skolan och i vardagen. 
I boken presenteras ett sätt att undervisa i läsförståelse som fokuserar på att eleverna ska vara uppmärksamma på sitt eget tänkande när de läser. Det ger dem en möjlighet att hitta mening i texterna de läser med hjälp av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap.
Hinken
Vad är det som gör att elever blir engagerade på en lektion och innebär det automatiskt att de lär sig något? Jag tror alla lärare har några favorituppgifter som man tycker är extra bra och som man gärna gör från år till år. Jag har det i alla fall. Uppgifter där man känner hur eleverna blir engagerade och nyfikna. Där alla deltar aktivt och efterfrågar mer. Det är roligt med sådana lektioner, men innebär det automatiskt att eleverna har lärt sig något? Kanske inte, men kanske har de där lektionerna ett syfte i alla fall, för att väcka lust för ett ämne. Räcker det för att jag ska fortsätta att göra den? Fortsätt läsa Hinken
Meningsfulla läxor?
Meningsfulla läxor?
För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor?