Kategoriarkiv: Höga förväntningar

I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning. Det är också viktigt att arbeta för likvärdighet och förtrogenhet med läroplan och kursplaner.
– bedömning och betyg, nationella prov, diagnos, screening,
– likvärdig bedömning et c
– att förbättra resultat
– särskilt stöd och extra anpassningar
– höga förväntningar och att se till att arbet​et under le​ktionerna är tankemässigt utmanande

Från F till A – hurra, så bra!

”Från F till A – hurra, så bra! När betygen kommer ska varenda unge vara gla’! ”

Det är ju inte första gången jag skriver om betyg, precis. I flera tidigare inlägg berör jag lärares alldeles speciella uppdrag att med hjälp av någon typ av skala inrama en individs kunskapsinhämtning och -utveckling. Så det hade kanske varit läge att byta till något annat, men tre faktorer (se nedan 1 – 3) lockar mig än en gång att fortsätta på samma tema. Kanske kan det vara bra, för snart är det ju dags för vårterminens betyg. Vilka elever ser fram emot dem, vilka inte?

  1. Den 18 mars 2016 hade vi KU-dag i min kommun Svedala och vi förstelärare på Naverlönnskolan hade åter ansvar att planera dagen på vår skola. Temat var just kollegialt stöd vid bedömning och betygsättning. Läs här gärna först min kollega Ulrika Wulffsbergs senaste inlägg, såvida ni inte redan har gjort det, som handlar om just den dagen.
  2. Nyhetsprogrammet Aktuellt hade den 2 maj ett inslag om det nya betygssystemets (2011) orättvisor, som jag tyckte var intressant och värt att lyfta lite extra här. 
  3. Min skola Naverlönnskolan har nyligen varit i blåsväder p.g.a. fjolårets betygsresultat, vilket hos oss har utlöst en våg av diskussioner just runt betygsättningens olika faktorer och dilemman. Mitt inlägg  kan kanske hjälpa någon att hitta sin väg.

Fortsätt läsa Från F till A – hurra, så bra! →

”Vad ska jag göra nu Bengt”?

foto metallskål
elevarbete så8, foto: Bengt Christensson

Kommentaren i rubriken kan vara helt berättigad men här  tänker jag belysa när den används som ett verktyg för att eleven ska slippa tänka/engagera sig/visa sin osäkerhet och hur jag brukar hantera situationen.

 

Fortsätt läsa ”Vad ska jag göra nu Bengt”? →

Att skapa inre bilder

Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.

Fortsätt läsa Att skapa inre bilder →

Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1

Säkerligen har ni, precis som jag, tillsammans med kollegor många gånger diskuterat vad som är den lägsta godtagbara nivån för elever i årskurs 1. Detta eftersom kunskapskraven i de olika ämnena är kunskapskrav som stäcker sig upp till årskurs 3. Hur ska jag veta vad som är den lägsta godtagbara nivå i årskurs 1 i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3? Därför har nu Skolverket tagit fram ett bedömningsstöd i årskurs 1-3 i matematik, taluppfattning samt bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet blir obligatoriskt från 1 juli 2016. Materialet som jag ska beskriva är framtaget för årskurs 1, för att stödja lärarnas bedömning och tidigt upptäcka om det finns elever med behov av extra anpassning, men också identifiera elever som behöver extra utmaning. Skolverket beskriver också att bedömningsstödet ska ge en ”likvärdig bedömning av elevers kunskapsutveckling i de tidigare skolåren” (Bedömningsstöd i taluppfattning, Skolverket, 2015). Alltså har lärare som arbetar i de lägre årskurserna nu tydliga riktlinjer för lägsta godtagbara nivå i matematik, taluppfattning samt läs- och skrivutveckling, i relation till kunskapskraven i årskurs 3.

Fortsätt läsa Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1 →

Om att bemöta ”betygshets” när vi vill skapa lust att lära

Betygshets! Stressade barn! Psykisk ohälsa! Betygssystemet  är ondskefullt och maler sönder våra barn! Jag hör det och jag läser det till exempel här, här, här och här. Elever, media och mannen på gatan, diskussionen om betygssystemet rör många och  jag tänker att den, som den ser ut i Sverige idag, förmodligen inte var vad Björklund och company hade i sikte när LGR 11 sjösattes. Är det inte så att vi som arbetar i skolan måste göra vårt bästa för att vara en motpol i debatten om betygen? Det är vi som, genom hur vi förhåller oss, tydliggör och agerar,  till stor del kan växla betygsjakten till lust att lära. Fortsätt läsa Om att bemöta ”betygshets” när vi vill skapa lust att lära →