Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning. Det är också viktigt att arbeta för likvärdighet och förtrogenhet med läroplan och kursplaner.
– bedömning och betyg, nationella prov, diagnos, screening,
– likvärdig bedömning et c
– att förbättra resultat
– särskilt stöd och extra anpassningar
– höga förväntningar och att se till att arbetet under lektionerna är tankemässigt utmanande
Språk är makt
Språk är makt. Genom språket kan man bl a motarbeta, uppmärksamma, medvetandegöra och förändra. Detta uppmärksammades i sista arbetsområdet med åk 9 som kom att omfatta både historia, samhällskunskap och svenska.
Fortsätt läsa Historia, samhällskunskap och svenska möts i arbetsområdet
Vi stod där med en nybyggd skola, nyanlagd skolgård, ny utrustning och nya läromedel. Framför oss hade vi uppgiften att bygga de mjuka värdena med våra elever typ ansvar, gemenskap, tillit, självförtroende, harmoni, trygghet, traditioner, m.m.
Till våra traditioner ville vi ha en värdig avslutning på såväl höst- som vårtermin. Även luciafirande kändes som ett måste. Där låg ribban inledningsvis, en nivå som snart kom att stiga när vi efterhand nådde nya delmål.
En bit in på första terminen ville eleverna ha ett event, en möjlighet att sjunga, spela och uppträda för resten av skolan. Vi riggade en enkel scen i den nybyggda idrottshallen. Som spotlights fungerade två vanliga läslampor som placerades på golvet alldeles nedanför scenen. Ljudet spreds från en liten gitarrförstärkare. Eleverna gjorde bra ifrån sig på scenen men det mesta runtomkring i form av utrustning saknades. Där börjar historien om våra event som – med elevernas hjälp – sedan skulle utvecklas till betydligt större format.
Fortsätt läsa En skola skapar sig profil – från vision till verklighet
På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.
Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”. Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.
Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång. Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?
Höga förväntningar är en av flera faktorer som spelar roll för elevers skolprestationer. För att kunna ha höga förväntningar på eleverna anser jag att de måste få veta vilka förväntningarna är, något jag arbetar med både i inledningen av ett arbetsområde men också längs vägen på olika sätt.