God undervisning för mig är när det är driv i lektionen. Det ska inte bara var jag som pratar. Det ska inte vara jag som lär ut och de som tar emot. Jag vill leda lärandet, men inte enbart vara en förmedlare av kunskap. Jag arbetar mycket när jag tar emot en ny grupp med att skapa ett klimat där vi lär tillsammans och där det är tillåtet att vara i “lärandet”. Det låter självklart att vi är i skolan för att lära, men många elever ger uttryck för att de tror att vi är i skolan för att bevisa att vi kan. Från att tidigare bara undervisat på mellanstadiet undervisar jag nu både på mellanstadiet och högstadiet. Det är mycket som skiljer och vi har mycket att lära från varandra. Jag blir än mer medveten om att undervisa hållbart. Med det menar jag att ge modeller som fungerar hela vägen och förbereder eleverna för nästa steg. På högstadiet får jag ofta frågan i undervisningssituationer “går det här på betyget?” Flera elever uttrycker nästan ovilja att testa svårare/utmanande/nya saker av rädsla för att misslyckas och få sämre betyg. Det är främmande tankesätt för mig och det går trögare än vanligt att få eleverna att släppa garden och våga ge sig ut på okända marker. Det blir min utmaning.
Etikettarkiv: Struktur
F…igen!?
Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans! Så lyder rubriken i en artikel som Arbetslag 2 på Naverlönnskolan diskuterade under en av sina pedagogiska diskussioner. Jag blev speciellt intresserad av den delen som handlar om lärarens aktiva del i elevens situation.
Timingen var bra för Pelle och Lisa, påhittade namn förstås men ”riktiga” elever, hade då trätt in i min värld. Vid terminstarten hade jag genast märkt att de inte skulle nå målen för åk 6 när det blev dags att summera deras samlade insatser till ett enda betyg. Det skulle finnas en eller flera delar som skulle saknas för att nå det förlösande betyget E. Jag visste då inte om de eventuellt riskerade F i fler ämnen. Vad kunde jag göra? Fortsätt läsa F…igen!?
Elever utvecklar sitt språk i klassdiskussioner
I årskurs 3, där jag undervisar i NO har jag regelbundet lektioner där språkutvecklingen och förmågan att kommunicera tränas. Jag har provat mig fram med lite olika struktur under höstterminen när det gäller klassdiskussioner. Målet är att få till en form där elevaktiviteten är hög och det som eleverna diskuterar genererar språkutveckling, nytt lärande och tänkande för dem. Så här arbetar jag i praktiken med detta just nu.
Fortsätt läsa Elever utvecklar sitt språk i klassdiskussioner
En minut av mitt jullov
Vårterminen drar igång med en klassiker i verktygslådan, skrivuppgiften En minut av mitt jullov. Den här varianten kom till för ganska många år sedan. Jag upptäckte att när eleverna skrev fritt om exempelvis jullovet, så levererade de alltid texter på en, för mig, förväntad nivå. Elever som brukade skriva välformulerat och beskrivande, gjorde det och elever som sällan skrev utvecklade texter, gjorde det inte nu heller. Jag ville därför hitta en metod som stöttar de skrivovana. Fortsätt läsa En minut av mitt jullov
När alla pratar och ingen lyssnar
I den läroplan vi har nu trycker man mycket på kommunikation Jag har skrivit om det tidigare i ”vad säger man när man inte vet vad man ska säga” och det är något jag funderar mycket kring i planeringen av min undervisning. Hur ger jag eleverna förutsättningar att öva detta och hur bedömer man kvalitén i det. Om man funderar över ordets betydelse: gemensam, göra gemensamt tycker jag att man kommer en bra bit på väg. Detta är inget man kan lära sig ensam. Jag rekommenderar verkligen boken “Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons om man är intresserad av att läsa om språkutveckling och hur vi kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet. Den vänder sig visserligen enligt baksidestexten främst mot andraspråkselever, men jag som undervisar där vi har få andraspråkselever har haft stor nytta av den. Fortsätt läsa När alla pratar och ingen lyssnar