Etikettarkiv: Stödstrukturer

Årskurs F-3, Klågerupskolan, Synligt lärande

Klassrummet speglar min vision och min undervisning

Hur tänker du kring klassrummets utformning?

Jag funderar mycket kring hur jag ska utforma klassrumsmiljön på bästa sätt. Jag prövar och omprövar. Klassrumsmiljön är en viktig del för mig som pedagog och jag arbetar alltid med att förbättra den, så den fyller de syften jag vill. Klassrummet speglar min vision och tanke med min undervisning tycker jag.

Jag söker och samlar inspiration på olika ställen och ofta i  mitt ”utvidgade kollegium”. Det kan vara på sociala medier, som Twitter eller Pinterest, i mina egna barns klasser, pedagogiska bloggar, i litteratur och hos mina kollegor nya, som gamla. Fortsätt läsa Klassrummet speglar min vision och min undervisning →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Marbäcksskolan, Synligt lärande

Utmana elever

Alla elever i skolan är inte alltid motiverade att lära eller så tycker de att något är för lätt eller för svårt. För ett tag sedan hörde jag: ”Nej det kan jag inte, det är svårt, jag kan inte” från en av mina elever och såg andra som ständig vässade pennan eller gick runt och inte fick arbetsro när vi hade matematik. Eftersom vi ibland har förmånen att vara två pedagoger under matematik- och svensklektionerna började vi fundera på hur vi skulle arbeta för att stödja de elever som både tycker det är för svårt och uttrycker det, och de elever som inte vill visa att de tycker det är svårt eller för lätt och istället stökar runt för att ”slippa” arbeta. Vi har kommit en bit på vägen och jag kan se en skillnad hos eleverna nu från tidigare, framför allt de som hittade sin inspiration och började arbeta för att nå ett mål. När jag reflekterar över varför vi ser en förbättring är det vissa områden som jag tror har stor betydelse för att utvecklingen ska bli positiv för eleverna och deras kunskapsinhämtande.

Fortsätt läsa Utmana elever →

Årskurs 4-6, Höga förväntningar, Marbäcksskolan, NO, Teknik

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Roslättsskolan, Synligt lärande

Meningsfulla utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal, ett måste eller ett redskap för att eleven ska bli ägare av sitt eget lärande?

Ett utvecklingssamtal ska vara tillbakablickande på elevens utveckling samt framåtsyftande och handla om hur eleven kan nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

success-and-failure1

Under åren som jag har jobbat så har jag prövat många olika modeller och mallar, vissa mer eller mindre framgångsrika. Jag upplever att vi nu har hittat ett sätt som fungerar mycket bra. För att eleven ska få insikt om sin kunskap och sitt lärande så har vi inför samtalen använt en mall som utgår ifrån vad vi arbetat med i de olika ämnena. Innehållet i mallen ändras beroende på arbetsområdena och ämne. De självskattar sig själva, jag fyller i samma formulär och sedan jämför eleven och jag. Eleven och jag fyller i –, ok eller +. Fortsätt läsa Meningsfulla utvecklingssamtal →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Marbäcksskolan, Svenska, Synligt lärande

Läsa faktatexter

När ska vi jobba med faktatexter igen? Jag hinner inte komma fram till skolan och säga god morgon innan jag hör frågan som kommer från en av eleverna som fått undervisning i att läsa faktatexter. Det är så jag vill att elever på alla skolor ska känna och kan jag lyckas med att få de flesta av mina elever att uppleva det är jag en bra bit på väg i mitt klassrum.

Jag har tidigare skrivit om Att läsa och förstå faktatexter, men då inte kommit så långt med arbetet kring faktatexter med mina elever. Drygt en termin senare har jag arbetat med mina elever och reflekterat vidare hur vi får eleverna aktiva och intresserade samtidigt som de lär sig olika lässtrategier. Enligt läroplanen är det viktigt att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva och i arbetsområdet kring faktatexter börjar vi i där. Elevernas specialintresse kommer att vara min ingång för att undervisa om de olika lässtrategier de har hjälp av när de läser.  Då gäller det att känna sina elever så att texterna de ska arbeta med blir lagom svåra och utmanande.

Fortsätt läsa Läsa faktatexter →