Etikettarkiv: Stödstrukturer

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Geografi, Höga förväntningar, Inkludering, Svenska

Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2

Som jag skrev i min förra blogg så arbetade vi med ett sagotema i början av terminen. Vi arbetade då mycket med hur sagor är uppbyggda och använde olika stödstrukturer för att alla elever skulle lyckas. Samtidigt arbetade vi med Sveriges geografi på So-lektionerna. Jag har den stora fördelen att undervisa i både svenska och So i mina klasser. Det ger mig möjlighet att träna på olika slags texter och samtidigt skriva kring ett innehåll som vi arbetar med. Ett kunskapskrav i årskurs 6 är ju ”Eleven kan skriva olika slags texter”.

Fortsätt läsa Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2 →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Matematik, NO

Minska behovet av extra anpassningar

I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika behov av extra anpassningar. Det kan vara allt från möjlighet att avskärma sig, enskilda genomgångar, visa förmågor muntligt, beskrivet schema, ett tidsstöd med mera. Som ensam lärare i klassrummet finns det en begränsad möjlighet att tillgodose antalet individuella anpassningar. Tillslut riskerar anpassningarna att ske på bekostnad av den övergripande kvaliteten på undervisningen för gruppen som helheten på grund av den tid och fokus som individuella anpassningarna tar  i anspråk. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. 

Med utgångspunkt i ovanstående utmaning för mig som lärare har jag funderat på vilka anpassningar och förutsättningar jag kan hitta som fungerar på gruppnivå. Lyckas jag med detta kan möjligheterna öka att hålla fokus på hela gruppen och inte låta olika individuella anpassningar ta för mycket tid och fokus från undervisningen. I den här bloggen kommer jag ta upp ett par tillvägagångssätt som jag testat och resulterat i att behovet av individuella anpassningar har minskat. Utgångspunkten har varit att jag tänkt att det som varit efterfrågat och nödvändigt för vissa elever, sannolikt har en positiv inverkan för flertalet elever. Jag har läst och inspirerats av boken lektionsdesign av Helena Wallberg och kommit fram till de här tre punkterna.

  • Tydlig start av lektionen
  • Varierande genomgångar
  • Konkret och positiv feedback

Fortsätt läsa Minska behovet av extra anpassningar →

Årskurs F-3, Klågerupskolan

Vi behöver göra något åt ljudnivån!

När vi har våra KL-träffar på F-3, återkommer vi ständigt till ljudnivån. Vi ser att eleverna är aktiva, engagerade, delaktiga i innehållet osv, men ljudnivån stiger. Givetvis måste det få låta, samarbete och utökat talutrymme hörs, men flera upplever att eleverna idag är mer högljudda än tidigare. Vad det kan bero på kan vi bara spekulera kring, men vi måste förhålla oss till den grupp vi har och arbeta utifrån det på olika sätt.

Om inte eleverna vet vad de ska göra, hur, varför och hur länge, så blir det lätt rörigt och högljutt. Det kan vi nog alla vara överens om. Ett första steg är att ha en struktur, som eleverna är trygga med och göra arbetsgång och information tillgänglig för alla.
Fortsätt läsa Vi behöver göra något åt ljudnivån! →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Inkludering, Svenska, Synligt lärande

Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Fortsätt läsa Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor →

Årskurs F-3, Baraskolan

Ljudmiljöer för lärande

I det kollegiala arbetet på Baraskolan fördjupar vi oss nu i att skapa samsyn runt begreppen ”Tillgängliga lärmiljöer” samt vidareutveckla våra kunskaper om hur vi bygger ”Rum för lärande” hela dagen för alla elever. Det är ett av de prioriterade målen i vårt systematiska kvalitetsarbete där rektorn tillsammans med skolans utvecklingsgrupp planerar och driver arbetet under lärarkonferenser och fritidsmöten.

Som stöd för arbetet använder vi SPSMs (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning”.

I min förra blogg försökte jag beskriva hur vi vid höstterminsstarten startade upp det kollegiala arbetet för ökad samsyn om hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer för alla elever på Baraskolan. Från att skala av intryck och minska visuellt buller går vi nu vidare och i det fortsättandet arbetet kommer vi att behandla ljudmiljö och hur vi kan skapa förutsättningar för hur de ljud som är viktiga, når fram dit de ska?

Fortsätt läsa Ljudmiljöer för lärande →