Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Marbäcksskolan, Svenska, Synligt lärande

Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse

Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse.  Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska. Efter att ha arbetat med ”läsfixarna” hela årskurs 3 använder vi oss även i år av dem, men nu för att fördjupa oss mer i texterna. Dessutom introducerar jag andra läsförståelsestrategier. Min tanke denna termin är att arbeta grundligt med en strategi i taget och avsluta terminen med en bokcirkel.

Fortsätt läsa Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse →

Gymnasie, Kemi, Nils Fredriksson

Begripliga laborationsrapporter

Att skriva laborationsrapporter i de högre stadierna kan vara en utmaning för elever. Vardagligt språkbruk ska successivt växlas över till en mer akademisk stil där korrekta ämnesspecifika begrepp används och förklaras och de behöver träning och tid att vänja sig vid den naturvetenskapliga språkformen. Jag har lagt märke till att svårigheten för gymnasieelever inte alltid är den stegrade abstraktionsnivån i ämnet (särskilt i kemi) utan snarare ovanan att skriva formellt, koncist och just så ”torrt” som krävs.

Fortsätt läsa Begripliga laborationsrapporter →

Årskurs 7-9, Gymnasie, Matematik, Nils Fredriksson

Matematisk förståelse för nyanlända

Att undervisa nyanlända på språkintroduktion i matematik är både otroligt givande och väldigt krävande. Hur undervisar jag elever som ännu inte kan språket? Hur kan jag lära ut begrepp och hur kan jag försäkra mig om elevernas förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat?

board-935455_960_720

Ämnesspråk är ofta ganska avancerat, oavsett ämne, och är det överhuvudtaget givande att försöka förmedla detta språk till ungdomar som redan sliter hårt bara med att lära sig kommunicera för att få vardagslivet att fungera? Svaret är ja, det är givande. Om man tar det sakta. Bit för bit. Givetvis kan jag inte lansera hela kursplanen för matematik på en gång, men jag kan välja ut passande delar och jobba med dessa. Genom att använda ett matematiskt vokabulär och upprepa vissa ord och fraser om och om igen, så går det. Om jag väljer ut vissa specifika ord och återkommer till dessa ord om och om igen under mina genomgångar, så fastnar dessa ord till slut och eleverna förstår ordens innebörd, när de sett tillräckligt många exempel innehållande dessa ord. Fortsätt läsa Matematisk förståelse för nyanlända →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Engelska, Spångholmsskolan

Task-based Learning

”How often do we as teachers ask our students to do something in class which they would do in everyday life using their own language? Probably not often enough.” Vardagskonversationer kring köksbordet,  en shoppingrunda eller varför inte kvällen då du och dina kompisar bestämde er för att fixa ett party. Fortsätt läsa Task-based Learning →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Inkludering, Marbäcksskolan, Matematik, Svenska

Ute är inne

Efter några år då mitt fokus på undervisning legat mot svenskan har jag nu återvänt till matematikens värld. För mig är den stora utmaningen att få eleverna att förstå matematiken och tycka det är roligt. Jag hör tyvärr alldeles för många elever, inom alla åldersgrupper, som tycker matematik är ett svårt ämne att förstå. Om eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande behöver de förstå varför och hur man gör när man använder matematik. Matematik är ju inte bara att räkna, det är ett slags språk och med olika begrepp som eleverna måste känna att de klarar av att använda för att lösa problem och för att få ett bättre självförtroende. För att få alla elever intresserade är det bra att använda sig av omväxlande undervisning, det känner alla till. Min upplevelse är att när eleverna arbetar tillsammans i par eller grupp utvecklas elevernas matematiska språk samtidigt som de tränar på att räkna, lösa problem, samarbeta och lyssna på varandra. I ett klassrum kan ljudnivån bli hög och några har svårt att koncentrera sig, varför inte gå utanför klassrummets väggar och träna? Jag har börjat använda mig av skolgården då och då för att få alla elever aktiva under matematiklektionerna.

Fortsätt läsa Ute är inne →