För tio år sedan fick jag min första klass på komvux. Det var ett gäng högt motiverade barnskötare som behövde komplettera sina betyg för att nå högskolebehörighet. De läste på kvällstid och arbetade inom kommunen på dagtid. De hade tydliga mål med sina studier och de var i mitt klassrum av egen fri vilja. Min första komvuxklass är inte representativ för de grupper jag har haft genom åren. Jag har ofta väldigt roligt tillsammans med mina vuxenelever men i klassrummet finns även stora utmaningar.
Etikettarkiv: Förtroendefulla relationer
Uppföljning av matteläxan
Viagra gjorde det!
Penicillinet gjorde det!
Tabletter mot åksjuka gjorde det!
Och så även min uppföljning av matteläxan!
Vissa kallar det slumpen, andra bieffekter, men alla har uppkommit av att någon har tagit tillvara och sett förändringar utanför syftet. Nu vill jag inte påstå att min uppföljning är något nytt eller ”one of a kind” men det har gjort stor förändring för hur jag följer upp matteläxan. Det jag vill säga är att man måste vara lyhörd för små saker utanför sin första tanke och på så sätt skapa nya och kanske bättre lösningar. Fortsätt läsa Uppföljning av matteläxan
Inkluderande undervisning
I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?
Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.
Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas?
Föräldrars reaktion på elevens skolresultat
foto: Bengt Christensson
Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? Som pedagog har du kontroll över de olika delmoment som förväntas hända i klassrummet. För slöjdens del oftast kedjan inspiration => idé => skiss => arbetsplan => praktiskt genomförande => utvärdering och uppföljning. Men sen då? Vad händer när elevens slöjdföremål kommer i händerna på någon förälder? Vad sägs och vad sägs inte? Är det alls viktigt för eleven vad föräldrarna tycker? Fortsätt läsa Föräldrars reaktion på elevens skolresultat
En resa mot trivsel och lärande
I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Min första dag på jobbet och mitt första möte med klassen blev därför lite av en chock. Det första som händer är förstås att känslorna bubblar upp: besvikelse, oro, vanmakt och ilska över elevernas dåliga beteende. Det är inget konstigt, det är att vara människa. Men att stanna kvar i det där svarta känslomolnet duger inte. När jag lugnat mig lite börjar det logiska tänkandet återvända. Jag har en utmaning framför mig som kommer att ställa höga krav på mitt ledarskap. Det första jag ska göra är en lista över mina mål, mina prioriteringar och över goda, konkreta strategier. Det är att vara pedagog.