I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.
Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång. Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning→
Jag är enig med skollagen om att alla elever har rätt till att utmanas och utvecklas och när mina elever ville skapa sina egna kunskaper om en naturkatastrof, så blev det ett utmärkt tillfälle för mina elever. Eleverna ska presentera sina nya kunskaper för sina klasskamrater. I skapandet av sin kunskap får de träna sina källkritiska förmågor att kunna söka, välja och använda information från olika källor. De får även göra presentationer i Google Chrome, vilket de aldrig tidigare gjort. Min undervisning är i en konstruktivistisk anda med forskare som Piaget, som menade att barn lär sig genom att prova och att skapa sin egen kunskap. På detta sätt anser jag att eleverna utvecklas till självständiga samhällsmedborgare som rustas för en okänd framtid.
Av schematekniska skäl har delar av min undervisningsgrupp under läsåret haft en lektion på fredag morgon som inte varit schemalagd. Vi bestämde oss för att komplettera fredagskvällens fredagsmys och starta dagen med fredagsfys i luckan som uppstod.
Upplägget
Vårt upplägget har varit enkelt. I lite gynnsammare väder har vi bytt om och joggat Baravarvet tillsammans. Vid oväder har det blivit pingis och däremellan många långa promenader.
Dags för fredagsmys – Baravarvet
Det är inga breaking news att fysisk aktivitet gynnar inlärningen bl a genom att man mår och kan koncentrera sig bättre men det är inte ofta jag fått tillfälle att testa det inom skoldagens ramar. Visserligen har jag jobbat som gympalärare under många år och då sett positiva effekter på klasser som jag ena lektionen haft i gympa för att sedan ha i något teoretiskt ämne. I det här fallet är det dock en skillnad. Den här aktiviteten har varit kravlös. Inga kunskapskrav för varken mig eller eleverna att ta hänsyn till.Fortsätt läsa Dags för fredagsfys!→
På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.
Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.
