Etikettarkiv: Aktivera eleverna

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Inkludering, Mind the gap, Svenska, Svenska A

Introducera högläsningsbok med delaktighet och förförståelse

När vi senast skulle påbörja en ny högläsningsbok ville jag att eleverna skulle få vara med och välja bok för att de förhoppningsvis skulle känna större engagemang när vi började läsa boken. Jag valde då ut fem olika titlar som jag kände att vi skulle kunna arbeta mycket med, både utifrån innehåll och språk. Jag delade också in klassen i fem grupper och varje grupp fick samtliga titlar. Instruktionerna var att de endast fick titta på framsidan och att de utifrån denna skulle diskutera vad de trodde att böckerna skulle handla om, var den skulle utspela sig, vilka som skulle vara med mm.

Fortsätt läsa Introducera högläsningsbok med delaktighet och förförståelse →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Matematik, Naverlönnskolan

Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Under hösten har vi fått möjlighet att arbeta i ämneslag årskurs 4-9, vilket har bidragit till att jag har börjat reflektera över om vi är tillräckligt tydliga till eleverna vad för olika moment de arbetar med i matematiken. Det visar sig att ett av de svåraste momenten för de äldre eleverna är att föra matematiska resonemang skriftligt. Genast går tankarna, har jag gett mina elever rätt förutsättningarna för att tränat detta tillräckligt? Svaret är nja… Muntligt så upplever jag att eleverna gör det ganska ofta, två och två eller så resonerar vi tillsammans, men att skriva ner sina resonemang gör vi sällan. Dessutom tror jag inte att jag har gjort mina elever tillräckligt uppmärksamma på när vi arbetar med resonemang.  Dags att ändra på detta!

Resonemangsförmåga handlar om att utveckla ett logiskt och systematiskt tänkande för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang. Det innebär att eleverna måste kunna uttrycka sig så specifikt som möjligt och det ställer dessutom stora krav på den begreppsliga kunskapen. Därför är det viktigt att eleverna får möta olika uppgifter där vi ger dem tid för att fördjupa sig och jämföra sina resultat. Fortsätt läsa Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang →

Årskurs 7-9, Klågerupskolan, Svenska

Från min mun till deras öron

Nu kan jag bekräfta det jag redan visste. Och det känns inte ok någonstans… Det jag försöker förmedla är inte riktigt det som landar hos mina elever. Jag borde bli oerhört frustrerad och lägga mig ner och gråta. Tvärtom inser jag att vi lärare kanske måste bli ännu bättre på att förstå vad eleverna egentligen tar till sig och på vilket sätt vi förmedlar det vi vill att våra elever faktiskt ska lära sig…

Jag har nu genomfört ett sagotema i min sjua och blivit klar med litteraturundervisningen i min nia. Jag kommer att lägga fokus i denna blogg på min nias upplägg men dra paralleller till min sjua som visar på exakt samma förhållningssätt till det jag försöker förmedla. Jag är ingen SO-lärare. Inom ämnet svenska finns det däremot två områden som berör ämnet historia. Litteraturhistoria och språkhistoria. I sjuan lär sig mina elever mer om H.C Andersens liv och verk. I nian lär sig eleverna litteraturens epoker. Jag vågar knappt skriva lär sig längre… 🙂 Båda dessa arbeten mynnar ut i att eleverna själva får konstruera ett prov kring vad de uppfattar som viktigast. Det är dessa prov som visar att det jag vill att eleverna ska lära sig skiljer sig markant från hur eleverna ser på viktig kunskap. Jag använder inte proven som en del i min bedömning som leder till ett visst betyg. Den kunskapen får eleverna visa på andra sätt under arbetets gång. 

Vilken kroppsdel skämdes Andersen för?

Näsan….

Andersens näsa nämns i den text vi utgår från när vi arbetar med att skriva ett referat. Jag har under arbetet med Andersen pratat med eleverna om att Andersens näsa kanske inte är lika viktigt som hur hans låga självkänsla präglade honom genom hela hans liv. Att det kanske var därför han skrev om Den fula Ankungen som förvandlades till en vacker svan. Trots detta är det en av de tio frågor som eleverna själva väljer att ha med på sitt prov.  En av de saker som är viktigast. Jag visste ju att de skulle fastna här eftersom jag gör detta varje år. Även om jag aktivt försöker skifta fokus och bredda det så fastnar de och kommer inte längre. Varför? Jag lämnar det till er läsare att fundera kring…

I min nia har vi haft ett grupparbete kring litteraturhistoriens epoker. Jag är inte så förtjust i grupparbeten med brukar genomföra det just inom detta arbetsområde. Utgångspunkten är litteraturhistoria men fokus lägger jag på muntlig framställning, anteckningsteknik och diskussioner kring vad vi människor har lärt oss av litteraturen genom tiderna. Flera olika viktiga förmågor och lärdomar under ett och samma område. Eleverna börjar detta arbetsområde med att se UR Skolas Hej Litteraturen! Genom denna får de en bra början på arbetsområdet. Eleverna är redan här indelade i arbetsgrupper så att när avsnittet Antiken visas uppmuntrar jag eleverna att föra anteckningar kring sin period. Efter Hej Litteraturen! grottar eleverna själva ner sig, med min hjälp, kring sina egna områden och bestämmer tillsammans hur de i gruppen ska dela upp sitt arbete. Här behöver de ofta mycket hjälp då de förståeligt ännu inte kan tillräckligt om sina perioder. Under arbetets gång stannar vi ofta upp och diskuterar det eleverna fastnar för att ta upp. Mitt fokus är varför epokerna har delats in på detta sätt och vad som drev författarna att skriva om de saker de skrev om under dessa perioder i människans historia. Intressant och viktigt att kunna förstå vad som lett fram till var vi befinner oss idag och vad som lett oss hit. Vi lever just nu i nutiden och vet egentligen inte vad vår tid kommer att kallas när vi människor ser tillbaka på vår tid i framtiden. Varför finns det en tid som kallas för Medeltiden? Vad hände innan, under och efter denna tid?. Ja, ni förstår…

Under elevernas redovisningar ska klassen föra anteckningar och dessa anteckningar ska användas till det prov som sedan följer. De behöver inte läsa på utan har anteckningarna som kunskapskälla. De får absolut inte dela med sig av sina anteckningar till någon annan i klassen. Vi har många bra diskussioner kring varför jag väljer att göra så. De vet inte här att det är de själva som kommer att konstruera provet. Under finalen (en 40 minuters lektion) samlas de i sina grupper och får där komma på två viktiga frågor kring en annan grupps redovisning och skriva upp dem på tavlan. Det är under dessa 20 minuter de får ta del av varandras anteckningar i gruppen och diskutera vad de anser är viktigt att lyfta fram. Tio frågor på tavlan och en elfte som är min. Varför finns litteraturhistoria som en del av ämnet svenska? Nästa lektion får gruppen som ställt frågorna rätta sina klasskompisars svar. Min övergripande fråga är om de i gruppen anser att deras frågor var bra frågor att ställa på ett prov.

Vem har skrivit Iliaden och Odysséen?             

Var och när grundades Renässansen?

Vem har skrivit Dracula?

Jag blir inte besviken. Inte egentligen. Vinsten ligger i diskussionerna efter provet. Är det inte viktigare med frågor som börjar med ordet varför? Att förstå samband? Att kunna dra paralleller? Har ni medvetet gjort frågorna lättare? Hade frågorna sett ut så om jag som lärare gjort provet? Varför har jag när jag pratat med er lyft något helt annat? Har ni inte lyssnat? Vad är viktigast att lära sig?  Mycket nyttiga diskussioner.

Jag och en elev diskuterade efter en av mina sista lektioner vad som egentligen var viktigt att kunna och bära med sig efter att vi lämnat litteraturhistorien. Faktakunskaper, samband eller något annat. En del av hans svar löd: Min morfar gick ju i skolan för länge sedan. Ändå kan han sjukt mycket om den franska revolutionen. Han kan årtal och händelser. Det är imponerande hur mycket han kan…  

Att diskutera:

  • Vad händer när informationen du förmedlar når dina elevers öron?
Årskurs F-3, Klågerupskolan, SO, Svenska, Synligt lärande

Reflektion på olika plan

Ibland är man mindre nöjd med sin undervisning och det kan bero på olika saker. Arbetet i klassen är min viktigaste arbetsuppgift och känner vi att något inte stämmer behöver vi stanna upp, reflektera och förändra.

För några veckor sedan gjorde jag och min fritidspedagogkollega, som samverkar i klassen, just det här. Vi saknade lekfullheten och något överraskande i undervisningen, vilket kunde öka motivationen och engagemanget. Fortsätt läsa Reflektion på olika plan →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Inkludering, Svenska, Synligt lärande

Hur lyckas man med läsning på mellanstadiet?

Ett samtal med författaren Sara Lövestam

För två veckor sedan var jag, som vanligt, på bokmässan i Göteborg och i år fick jag möjligheten att vara med i ett samtal om läsning på Lärarnas Riksförbunds ”Lärarscen”. Jag diskuterade med författaren Sara Lövestam kring hur vi lyckas med läsningen på mellanstadiet. Hur lyckas vi nå både lässtarka elever och lässvaga elever. Hur arbetar vi med att få ett läsintresse och med att behålla det? Det var ett mycket givande och roligt samtal med Sara som är så inspirerande!

Fortsätt läsa Hur lyckas man med läsning på mellanstadiet? →