Teknisk innovation för en hållbar utveckling!

”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”, så sa FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon om de globala målen för hållbar utveckling från FN när de antogs av världens länder 2015.

Men vad betyder då hållbar utveckling? Begreppet skapades av FN:s världskommission och definitionen är:

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin.

Stora ord, som måste förankras i verkligheten. Skolan har en stor roll att göra eleverna medvetna och vi i åk 5 på Naverlönnskolan har därför valt att fördjupa oss i hållbar utveckling i ett ämnesövergripande arbetsområde som vi kallar ”Mitt hållbara liv!?”

Innovation och tekniska framsteg är en av nycklarna till att hitta hållbara lösningar och därför är det mycket viktigt att eleverna får möta naturvetenskapen i skolan, så att de utvecklar ett intresse och en nyfikenhet att fortsätta arbeta med teknisk utveckling även som vuxen. Vi började därför att arbeta med programmering på tekniken. Eleverna fick olika uppdrag att lösa med Bluebot . Första uppdraget var att i grupp skissa upp en bana som Blueboten skulle kunna ta sig fram i. Det fanns vissa kriterier som skulle uppfyllas under banan, t ex att parkera, back, 90 graders sväng mm. När eleven var nöjd med sin skiss, fick de bygga sin bana med kaplastavar utifrån sin skiss. När eleverna programmerade Blueboten och provkörde sin egen bana märkte de att vissa svängar inte fungerade, att vissa sträckor inte stämde med hur långt ett steg var för Blueboten. Fortsätt läsa Teknisk innovation för en hållbar utveckling! →

Share Button

Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2 →

Share Button

Vakta din tunga, men tala ur skägget!

Ord kan väga lätt och tungt

Alla lärare känner sig någon gång tjatiga (ibland något för ofta…). Du tycker att du varit tydlig, att du sagt en sak minst fem gånger, att du dessutom sagt samma sak i flera veckor, att du verkligen tycker att du har förvissat dig om att alla har hört. Ändå verkar det som att ingen mer än du fanns i rummet varje gång du yttrade dig… Som om alla såg att din mun rörde sig men att det inte kom något ljud från den…

Den här känslan kan kännas tröstlös och även den mest ihärdige kan vackla och börja misstro sin egen förmåga.


Samtidigt är du som lärare en viktig röst som förutom att förmedla kunskap ska förmedla demokratiska värderingar, guidning i livet, ordning och struktur, lugn och trygghet och objektiv syn på tillvaron. Du ska också kunna använda dina ord för att medla, förklara, inspirera, väcka tankar och mana på.

Fortsätt läsa Vakta din tunga, men tala ur skägget! →

Share Button

Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Hur bör jag som matematiklärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Den här frågan är ständigt aktuell och det går olika trender i hur man lär ut på bästa sätt.

 Jag har relativt nyligen läst en ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik som ger en tydlig fingervisning. I projektet har forskarna använt data från TIMSS, en undersökning där åttondeklasser i många länder gör ett matematikprov, samt fyller i en enkät som bland annat frågar om vad som händer på deras matematiklektioner. Här kan ni läsa mer. Deras studie visar att man ska lägga mer tid på att eleverna ska lära sig saker utantill, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag. Jag har under många år försökt koppla mina matematiklektioner till vardagen. Denna studie och annan forskning har fått mig att fundera och delvis förändra min undervisning. I den här bloggen kan du läsa mer om hur jag förändrat den. 

Fortsätt läsa Hur lär vi ut matematik på bästa sätt? →

Share Button

Varierad undervisning med EPA

Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA

Ny läsläxa

Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.

KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA →

Share Button

Undervisning och lärande