Vad tänker vi om det här?

Lilla aktuellt skola är en värdefull resurs att använda i undervisningen. Själv har jag sett programmet med mina elever så länge jag kan minnas. I början av min lärarkarriär ska jag vara ärlig och säga att jag använde programmet mer som en mysstund på fredagarna. Eleverna satt som ljus och tittade i 15 minuter och sen kunde vi prata lite om vad det handlade om, klart slut. Men genom åren har jag utvecklat mitt sätt att se på arbetet med nyheter samt mina strategier för att få eleverna att samtala och tänka tillsammans kring det de nyss sett, läst eller hört. Jag har upplevt att programmets innehåll kan engagera eleverna och med hjälp av rätt metoder för att bearbeta programmets innehåll kan detta leda till bra lärandetillfällen. Fortsätt läsa Vad tänker vi om det här? →

Share Button

När texten engagerar

Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum.  Fortsätt läsa När texten engagerar →

Share Button

Barns tidiga signaler på energiläckage

I det här blogginlägget vill jag uppmärksamma oss vuxna på de varningssignaler vi kan se som indikatorer på att ett barn kämpar med stress och ork, och i ett längre perspektiv, kanske inte orkar komma till skolan.

Vi sitter där vid  köksbordet, kaffekopparna halvfulla, smarriga kakor kvar på ett fat. Alla ungar är iväg på olika håll. Det var länge sen vi satt såhär, min vän och jag. Coronarestriktionerna slog hårt mot fysiska fikastunder och vi har mycket att prata om. Samtalsämnena glider från  det ena till det andra, som det så lätt gör när man har mycket prat att ta igen. För flera år sen hade jag hennes barn som elev. Första skolåren – en glad liten unge med glitter i blicken, fart i benen och nära till skratt. Det var roligt att gå till skolan.  Inte nu längre. Hen vill inte gå till skolan. Orkar inte mer. Vad var det som hände? Fortsätt läsa Barns tidiga signaler på energiläckage →

Share Button

Läxförhör istället för prov

För mig är det viktigt att mina bedömningar är rättvisande och  likvärdiga. Informationen från dem använder jag när jag planerar min undervisning, för att ge eleverna återkoppling och summativt inför att jag ska sätta omdöme.  I höstas när mina elever började årskurs 6 blev det mer aktuellt att de ska ha ett avstämmande summativt syfte och användas för att fatta beslut om betyg. Då behövde jag fundera på hur jag på bästa sätt kan ge eleverna denna bedömning inför deras första betyg och hur jag får tillräckligt med skriftligt underlag. Jag har under årskurs 4 och 5 bland annat använt mig av prov efter varje arbetsområde i SO. Det är bekymmersamt för de elever som av olika anledningar har svårt att läsa in mycket fakta, svårt att minnas eller att planera sitt arbete. Vi har endast digitala läromedel och för de elever som har lättare för att läsa och lära när de läser på papper, blev det ett extraarbete både för mig och eleverna att ordna material till dem. Det gav också upphov till stress bland många elever.

Fortsätt läsa Läxförhör istället för prov →

Share Button

Du kan bara minnas det du har tänkt

men en stressad hjärna har svårt att minnas det den har tänkt

Man brukar prata om stress i två olika termer, positiv och negativ stress. Positiv stress är en medveten stress under en kortare tid och efteråt får man tid att återhämta sig. Kroppen sätts i beredskap och presterar på topp, så kallat prestationsfokus. Negativ stress är när man mår dåligt av stressen och underpresterar. En stressad hjärna fungerar inte optimalt, den kan få svårt att förstå instruktioner, lösa ett logiskt problem, svårt att ta fram information från långtidsminnet och har svårt att forma ny kunskap. I detta inlägg kommer jag att fokusera på  den negativa stressen, vilket är den tredje delen i en serie inlägg som handlar om hur hjärnan påverkar inlärningen.  Fortsätt läsa Du kan bara minnas det du har tänkt →

Share Button

Undervisning och lärande