Yad Vashem, del 2: Biografiskt material i undervisningen om Förintelsen

Det har nu gått en tid sedan jag gick utbildningen om judiskt liv och Förintelsen vid Yad Vashem i Jerusalem och jag har fått ytterligare tid att reflektera över mina upplevelser. I det här blogginlägget vill jag dela med mig av mina tankar kring en föreläsning om biografiskt material i undervisningen om Förintelsen.

Den 27 januari, den internationella minnesdagen för Förintelsens offer närmar sig. Detta är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Sedan 2001 har dagen varit en nationell minnesdag och år 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot, en dag som behöver uppmärksammas i skolan för att uttrycka stöd för alla människors lika värde. Fortsätt läsa Yad Vashem, del 2: Biografiskt material i undervisningen om Förintelsen →

Share Button

Responsarbete och skrivutveckling

Det är dags att avsluta terminen, summera och blicka framåt utifrån elevernas behov och terminens framgångar. Den här terminen har jag jobbat intensivt med att skriva berättande text med mina grupper i svenska och då infört ett nytt moment för att stärka elevernas skrivande . 

Under sin tid på högstadiet ska eleverna i de olika ämnena möta olika typer av texter samt träna på att skriva några av dem. Att som elev bli en god skribent är inget som kommer av sig själv, det kräver mycket arbete av både eleven och läraren.   Fortsätt läsa Responsarbete och skrivutveckling →

Share Button

Att få alla aktiva

I min förra blogg skrev jag om att få elever att bli börjare. Jag upplever att fler elever nu än för 5-10 år sedan är ovilliga till att försöka på nya saker. De gör hellre ingenting än att blotta att de ännu inte är helt säkra. Just att formulera sig själv i tal eller skrift är något jag tror man behöver öva mycket. De senaste åren har det pratat och skrivits mycket om att eleverna ska hjälpa varandra och lära av varandra. Vi kan mer/bättre tillsammans än vad vi kan själva. Helt sant, men för många innebär detta att de aldrig behöver börja själv. I en grupp finns alltid någon som kan starta en mening/tanke. Du kan fylla på eller utveckla och har nytta av att det klasskompisen säger låser upp din kunskap och leder in dig på rätt spår. Jag tycker absolut vi ska använda detta, men att också lägga in övningar där alla måste öva själv.  När jag frågar ickebörjar-elever hur de pluggar till ett prov svarar de ofta att de läser texten i boken. Det uttrycker ofta själva att det är svårt, att de inte kommer ihåg och att de inte vet hur de vet att de kan tillräckligt. Det kan innebära att första gången de ska muntligt eller skriftligt formulera sig sker det i skarpt läge, på provet eller den muntliga redovisningen.  Fortsätt läsa Att få alla aktiva →

Share Button

Läsförståelse och studiero – det ena ger det andra

Just nu handlar mycket om studiero. Överallt poppar den upp till ytan. Bra, för utan den blir det nog ingen vidare kvalité på elevernas utbildningsnivå. Vilken kunskapsnivå innebär ett A idag mot ett MVG eller en gammal 5:a? Jag svarar inte på det, men jag vet att all kunskap förmedlad av skolan byggs från elevens förmåga att anknyta till undervisningen. Mitt inlägg ska handla om läsförståelse, närmare bestämt hur jag lär eleverna att läsa/förstå skriftliga instruktioner.

Min erfarenhet är att jag många gånger efter en genomgång av skriftliga och muntliga instruktioner måste skynda mig till olika elever för att ta om alltihop, ibland mer än en gång. Vad är det eleven inte klarar av? Allt står ju där – klart och tydligt. Fortsätt läsa Läsförståelse och studiero – det ena ger det andra →

Share Button

Studiero – ett utvecklingsarbete

Den här höstterminen har Naverlönnskolans utvecklingsarbete fokuserat på begreppet studiero. Målet är att vi lärare och elever ska ha en gemensam bild och förståelse för vad som menas med studiero.

Träff 1

Det första vi ville ta reda på var hur vi lärare definierar själva begreppet och detta gjordes genom individuella enkäter. Därefter gjorde vi skattningar på gruppnivå i arbetslagen utifrån framgångsfaktorer som Skolinspektionen och Skolverket lyfter som viktiga områden för att nå bättre studiero – Skattning på gruppnivå.

Exempel på enkätfrågor som besvarades var:

  1. Beskriv hur studiero kan se ut i ditt klassrum.
  2. Hur definierar du studiero?
  3. När upplever du studiero?
  4. När upplever du inte studiero?
  5. Ser studiero ut likadant på alla dina lektioner?
  6. Tips på framgångsfaktorer på lyckad studiero i ditt klassrum.

Fortsätt läsa Studiero – ett utvecklingsarbete →

Share Button

Undervisning och lärande