Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Ofta önskar vi att vi hade mer resurser till vårt förfogande i undervisningen, något att tänka på då är att varje år sedan 2008, efter inspiration från Norges Den kulturelle skolesekken, fördelar Kulturrådet bidrag till Skapande skola-projekt runt om i landet. Förra läsåret 2015/2016 fördelades 178,7 miljoner kronor till 402 skolhuvudmän fördelat på 825 000 elever i 266 kommuner, dvs. 92 procent av kommunerna. Fortsätt läsa Skapande skola skapar möjligheter
– Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen?
– Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt?
– Frågar du efter vägen eller vill du hellre fundera själv?
– Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?
I somras läste jag en text från en åsiktsspalt i DN. En gymnasietjej vid namn Klara Svensson berättar om hur det är att vara introvert och hur det ter sig i förhållande till skolans krav. Hon menar att det är den extroverta normen som råder i skola och arbetsliv och att detta blir ett problem för en betydande del av eleverna. Jag håller med Klara Svensson. Idag går mycket ut på att man ska synas och höras för att visa att man finns och vad man kan. I skolan ställs krav på att delta muntligt, grupparbeta och räcka upp handen. Ofta är det snabba ryck som gäller. Det är det extroverta som vi ofta siktar mot och ser som det framgångsrika. Stråk av det introverta ska jobbas bort. Istället borde man enligt Klara Svensson se det introverta som en styrka – en styrka som bygger på att hämta energi inifrån. Istället för att försöka göra introverta elever till extroverta bör vi istället ta vara på styrkorna som introverta ofta besitter. Fortsätt läsa De introverta – en kraft vi missar?
Under terminens första KU-dagar hade vi på Naverlönnskolan besök av lärare och rektor från Sätoftaskolan i Höör. De har arbetat mycket med inkludering som är ett av våra fokusområden i höst. De föreläste för oss om hur deras arbete initierats och fortskridit och förstelärarna på Naverlönnskolan gav föreläsningar i utbyte om hur vi arbetar med bedömning för lärande. Vi hade också mixade diskussionsgrupper där erfarenhet utbyttes och arbetssätt diskuterades. Det jag pratade om denna dag var hur jag använder lärandematriser i undervisningen och det tänkte jag också dela med mig av här. Fortsätt läsa Från bedömningsmatris till lärandematris – igen
Utvecklingssamtal, ett måste eller ett redskap för att eleven ska bli ägare av sitt eget lärande?
Ett utvecklingssamtal ska vara tillbakablickande på elevens utveckling samt framåtsyftande och handla om hur eleven kan nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Under åren som jag har jobbat så har jag prövat många olika modeller och mallar, vissa mer eller mindre framgångsrika. Jag upplever att vi nu har hittat ett sätt som fungerar mycket bra. För att eleven ska få insikt om sin kunskap och sitt lärande så har vi inför samtalen använt en mall som utgår ifrån vad vi arbetat med i de olika ämnena. Innehållet i mallen ändras beroende på arbetsområdena och ämne. De självskattar sig själva, jag fyller i samma formulär och sedan jämför eleven och jag. Eleven och jag fyller i –, ok eller +. Fortsätt läsa Meningsfulla utvecklingssamtal
När jag hade jobbat i skolans värld i ett par år samarbetade jag nära en specialpedagog i en särskild undervisningsgrupp. Vi blev pedagogiska partners. Vi ville se hur vi skulle kunna utveckla vårt pedagogiska ledarskap i klassrummet. Ett par gånger i månaden observerade vi varandra. Jag har på sistone tänkt tillbaka på den perioden och insett hur mycket jag verkligen lärde mig av detta arbete. Jag blev mer och mer medveten om hur jag gjorde i klassrummet, hur lag ledde lektionerna, hur jag kommunicerade med eleverna och responsen jag fick från eleverna när jag använde olika metoder. En av de saker som jag utvecklade mest under denna tiden var hur jag kommunicerade med eleverna i klassrummet. Genom responsen och arbetet med min kollega blev jag mer och mer medveten om hur mycket kommunikation som är icke-verbal. Jag blev också medveten om hur jag påverkade vissa elever negativt genom att göra vissa saker t.ex. att sucka eller skaka på huvudet när de sa fel saker eller svävade iväg när de pratade. Det förminskar en individ och påverkar i längden självkänslan.
Fortsätt läsa Kommunikation i klassrummet