Sammanfattning
Texten beskriver utmaningar och utvecklingsarbete inom anpassad grundskola, där elevgruppen varierar varje termin. Fokus ligger på samsyn, tydlighet och att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Elevsynen är central, med betoning på att se elevernas förmågor snarare än svårigheter. Systematiskt kvalitetsarbete och tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, specialpedagoger och resurspedagoger är viktiga framgångsfaktorer. Målet är att skapa förutsättningar för elevernas maximala utveckling.
Allt börjar med ett nytt läsår
Under mina tre år i anpassad grundskola har jag utvecklats och utmanats mer än under mina tidigare 15 år i grundskolan. Elevgruppen varierar varje termin, vilket kräver ständig reflektion och anpassning av undervisningen efter elevernas behov. Anpassad grundskola är en komplex verksamhet där elever med olika behov och förutsättningar ska fungera tillsammans. Nya elever varje termin förändrar gruppdynamiken och undervisningens förutsättningar vilket gör att vi hela tiden måste förändra oss.
Under detta läsår har vi påbörjat ett utvecklingsarbete med fokus på både individ och grupp. I vår klass finns 11 elever, en lärare, en specialpedagog och fyra resurspedagoger, med elever från förskoleklass till årskurs 3 som följer tre olika läroplaner: Lgr22 och Lgra22 (ämne och ämnesområde). Att vara så många pedagoger inblandade kräver mycket fokus på organisation, samsyn och tydlighet. Enligt Lgra22 förväntas lärare att “organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga” (Skolverket, 2022, s. 15).
Viktigast av allt är elevsynen
Elevsynen är en central utgångspunkt i undervisningen. Hur lärare ser på elevernas förutsättningar för lärande påverkar deras pedagogiska strategier och förväntningar. Mycket av undervisningen i anpassad grundskola sker i en individuell kontext med stort fokus på avskärmningsmöjligheter och anpassningar. Dessa anpassningar kan begränsa elevernas utveckling. Traditionellt har skolformen också haft ett omsorgsfokus snarare än ett lärandefokus, vilket har hindrat eleverna från att maximalt utveckla sina kunskaper och färdigheter (Sverla, 2023). Sverla (2023, s. 61) betonar vikten av att kartlägga och bedöma elevens kunnande istället för att fokusera på deras svårigheter. Detta är avgörande för att kunna planera för elevens maximala kunskapsutveckling och skapa samsyn kring undervisningen och organisationen inom arbetslaget.
Systematiskt kvalitetsarbete som utgångspunkt
Utvecklingsarbetet utgår ifrån vårt systematiska kvalitetsarbete. Avstämningar sker varje vecka mellan mig som undervisande lärare och den specialpedagog som också undervisar i klassen på heltid. Men vi behöver förmedla och fördela ansvar och uppdrag till våra kollegor, dessa behöver också vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet så att det är tydligt för alla i verksamheten vad vi har för mål och utvecklingsfokus. Vi behöver även ett annat perspektiv och annan kompetens och där har vi fördelen i att vi kontinuerligt har kontakt och handledning av vår biträdande rektor, skolpsykolog och specialpedagog. Under dessa tillfällen lyfts utveckling på både individ och gruppnivå. En annan del är våra EHM där ytterligare kompetens i form av rektor, skolsköterska och skolkurator finns för vägledning och handledning.
Identifierade framgångsfaktorer
- Täta avstämningar för att analysera både individens kunskapsutveckling och gruppens behov. En modell för att förmedla aktuella anpassningar och kunskapsmål har arbetats fram som uppdateras tre gånger per termin. Detta för att skapa samsyn och underlätta kommunikation till all berörd personal.
- Arbetsuppgifterna delas efter kompetens; jag som lärare ansvarar för gruppnivå med tydliga rutiner och lektioner som är inkluderande och differentierade, specialpedagogen fokuserar på individen och ger handledning gällande material. Resurspedagogernas, specialpedagogens och lärarens roll har förtydligats i Venn-diagram.
- Vi anpassar material för elever med olika undervisningsbehov och betonar vikten av att våga förändra och tro på elevernas potential. Ibland behöver eleverna ta steg bakåt för att kunna ta flera steg framåt.
Avslutningsvis
En bok som följt med under läsårets utvecklingsarbete är “Den anpassade grundskolan – När elevsynen lyfter lärandet” av Denice Sverla. Hon betonar vikten av att tro på eleverna, våga ställa rimliga krav och ständigt våga mer. Att som lärare alltid fokusera på utveckling, framtid och elevernas faktiska förmågor och inte oförmågor. För elevens utveckling har alla yrkesroller stor betydelse, rollerna har skilda arbetsbeskrivningar men vårt huvuduppdrag är detsamma, att skapa förutsättningar för elevernas maximala utveckling.
Diskussionsfrågor:
- Hur kan vi säkerställa att vår undervisning är både inkluderande och differentierad för att möta de varierande behoven hos våra elever?
- Vilka är de största utmaningarna vi står inför när det gäller att skapa samsyn och tydlighet inom arbetslaget?
Källor
Denice Sverla (2023) Den anpassade grundskolan – När elevsynen lyfter lärandet Lärarförlaget
Skolverket (2022) Läroplan för grundsärskolan Lgrs är 22 Statens skolverk
