Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Årskurs F-3, Baraskolan, Synligt lärande

Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Fortsätt läsa Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse? →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Marbäcksskolan, Matematik, Synligt lärande

Ärtpåsar skapar studiero!

Att studiero är viktigt för inlärning och måluppfyllelse vet vi. Hur man skapar studiero är däremot inte alltid så lätt. Vad vi menar med studiero skiljer sig också från pedagog till pedagog, från elev till elev och från aktivitet till aktivitet. På mina lektioner ser studieron helt annorlunda ut om vi tex arbetar med problemlösning i grupp jämfört med om vi färdighetstränar individuellt. Jag tror att det är viktigt att varje lärare hittar sina knep och verktyg för att skapa rutiner som ger arbetsro. Rutiner och knep som passar för deras undervisningssätt. Mitt senaste knep heter ärtpåsar!


Fortsätt läsa Ärtpåsar skapar studiero! →

Årskurs F-3, Baraskolan, Svenska, Synligt lärande

Insändare; att låta elevernas egna tankar bli synliga!

”Farliga gäng!

Jag tycker inte det ska finnas farliga gäng som inte riktigt mår bra. Jag tycker att man ska försöka att prata med gängen så de förstår att det dom gör inte är ok och att oskyldiga människor inte ska behöva var oroliga för vad som kan hända dem!!!

SLUTA MED DET NI GÖR!!!”

”Att vara sig själv!

Att vara sig själv är superviktigt. Man ska aldrig försöka passa in och försöka vara någon annan. Om man försöker vara sig själv, men man ändå försöker passa in, kan man prata med någon och säga vad man tycker!”

(Texterna är skrivna av elever i år tre på Baraskolan)

Vi har i klassen under sista året, varje fredag tittat på Lilla Aktuellt Skola. Efter varje program har vi diskuterat veckans nyheter, ofta utifrån Lilla Aktuelltredaktionens frågeställningar. Det har fungerat bra och vi har haft många intressanta diskussioner. Dock har jag upplevt att tiden ofta inte räckt till och att alla inte kommit till tals. När jag funderade på hur jag skulle kunna ändra på detta, var min första tanke att vi skulle diskutera i en chat, men efter lite funderande till kom jag fram till att vi skulle arbeta med insändare och samtidigt arbeta med argumenterande texter utifrån genrepedagogik. Fortsätt läsa Insändare; att låta elevernas egna tankar bli synliga! →

Årskurs 7-9, Naverlönnskolan, Synligt lärande

Engagemang genom värdeskapande eller kreativitet

”Jag tycker att engagemanget blir bättre. Eftersom att om man vet att någon annan ska se det som man har gjort så vill man ju att den ska tycka att det man gjort är bra och då kanske man jobbar bättre. Så därför tycker jag att ens engagemang blir bättre.” (Elev)

Hur påverkas elevernas engagemang genom värdeskapande pedagogik? Hur ska elevernas arbete kunna generera ett värde för någon annan? Detta var några av de frågeställningar som kom upp i samband med att vi började terminens första modularbete på Naverlönnskolan i Svedala. Modulen i fokus denna gång var Värdeskapande lärande i praktiken med det övergripande syftet att utveckla och stärka elevernas entreprenöriella förmågor, såsom nyfikenhet, initiativkraft, att ta ansvar och tro på sin egen förmåga. I detta inlägg tänkte jag skriva lite om hur en av mina klasser under ett pågående arbetsområde (bokprojekt) lät någon annan ta del av deras resultat i syfte att skapa värde. Även om det är värdeskapandet i sig som står i fokus i detta inlägg, visade dock elevernas utvärdering av uppgiften att värdet nödvändigtvis inte låg i ”att skapa värde för någon annan”, utan snarare i det kreativa inslaget i uppgiften. Fortsätt läsa Engagemang genom värdeskapande eller kreativitet →

Gymnasie, Höga förväntningar, Ledarskap, Nils Fredriksson, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2 →