Jag har bytt skola, men behållit mitt uppdrag och ska även på Roslättskolan där jag nu är anställd, arbeta med digitalisering. Jag har funderat ganska mycket på digitala verktyg och hur man väljer dem under tiden jag arbetat med digitalisering både på min ”gamla” och nya skola. Med digitala verktyg menar jag datorn/surfplattan och all programvara som finns tillgänglig både i och utanför datorn/surfplattan, men även tillbehör som kameror, programmeringsverktyg, interaktiva tavlor, projektorer osv… Fortsätt läsa Att använda och utvärdera digitala verktyg
Kategoriarkiv: Skola
Huvudkategori för skolorna
Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever
Vi träffas en gång i veckan, hon och jag. Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.
Hon, en tjej på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade. Ungefär fem procent av alla barn bedöms vara särbegåvade eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd. Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever
Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor
Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan. Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.
Könsskillnader i skolresultat
Under höstens sista KU-dag jobbade vi på Naverlönnskolan med könsskillnader i skolresultat. Inför dagen hade vi som uppgift att läsa ett par kapitel i en studie från Sveriges kommuner och landsting “Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat” för att få de bästa förutsättningarna att nå bra diskussioner. Studien utgår ifrån riket men även vi på Naverlönn har den här problematiken – att pojkar har sämre betyg än flickor, därav fokus på ämnet denna dag. Fortsätt läsa Könsskillnader i skolresultat
Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö
I mitt förra inlägg ”Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljömiljö” berättade jag hur vi på Spångholmskolan under förra året jobbat med våra lärmiljöer med utgångspunkt i ett samarbete med SPSM. I det inlägget fokuserade jag på den fysiska lärmiljön och hur det påverkat hur jag och mina närmsta kollegor jobbar i skolans särskilda undervisningsgrupp. Börja gärna med att läsa det inlägget för att få en bakgrund.
I detta inlägg flyttas fokus till hur vi jobbar med den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Inledningen får bli den samma. Den beskriver vår spelplan bra tycker jag. Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö