Trygghet och välmående tror jag är den absolut viktigaste grunden för en hög måluppfyllelse. Har vi ledsna otrygga barn så spelar det andra vi gör i skolan inte så stor roll. Det blir ändå inte bra. Tolerans för olikheter och alla människors lika värde måste vi i skolan ta på allvar. Eftersom detta står mig nära och karaktäriserar min lärarroll i stor utsträckning så väljer jag att skriva om detta i mitt första blogginlägg.
Kategoriarkiv: Marbäcksskolan
En F-3-skola i Svedala tätort.
Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar
I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f
orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. I läroplanens kunskapskrav i NO-ämnena ingår många olika delmoment som eleverna ska utveckla och bedömas i när det gäller systematiska undersökningar. “Genomföra undersökningar” och “Dokumentation” är två av dessa, vilka jag upplever att eleverna redan från skolår 1 får möta och träna på. Däremot “Ställa egna frågor som går att undersöka” och “Planera egna undersökningar” är några av de förmågor som jag upplever att många elever får träna betydligt mindre på i sin NO-undervisning. I detta inlägg tänkte jag därför berätta lite om mina tankar och om hur mina elever i årskurs 4 arbetat med detta i kemi.
Fortsätt läsa Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar
Att använda det aktuella i undervisningen
Många av mina elever har följt melodifestivalen med stort intresse. Några av dem var i Malmö när deltävlingen sändes därifrån och jag hör lite nynnande som påminner starkt om Bada nakna på Sergelstorg eller If I were sorry från eleverna lite då och då. Hur kan jag som pedagog fånga upp detta intresse och använda det för att utveckla dem i sin kunskapsutveckling? Jag och min nya kollega, Christine Stenström, satte oss ner och funderade. Vi fastnade för minimellofigurer. Vi bjöd in våra elever till att göra en egen minimellofigur och därefter använda den i vår svenskundervisning. Jag ska här beskriva hur vi tillsammans med eleverna har arbetat med dessa figurer för att inkludera alla elever i svenskundervisningen.
Att skriva sig till läsning i förskoleklass
I mitt tidigare blogginlägg Språkutvecklande arbete i förskoleklassen beskrev jag hur jag arbetar med Bornholmsmodellens första del, att höra ljud. Andra steget i Bornholmsmodellen handlar om att barnen ska upptäcka och förstå vad ord och meningar är. I den första övningen utgick vi från en bild som vi använt i temarbetet och utifrån bilden skapade vi meningar. Vi pratade om vad en mening är, en mening berättar något och talar om vem eller vad den berättar om. Därefter sa jag en mening och barnen fick lägga lika många stenar framför sig som det fanns ord i meningen. Vi pekade tillsammans på stenarna och upprepade samtidigt meningen. Ett utav barnen lade sina stenar på en rad med stora mellanrum. Jag bad barnet berätta varför stenarna låg med mellanrum. “Jo, för när man skriver har man mellanrum mellan orden”.
Inkluderande undervisning
I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?
Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.
Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas?