“Nu ska vi prata om geometriska objekt” eller “vad vet ni om geometriska objekt?”, två fraser som skulle kunna vara inledningen till en matematiklektion men med helt olika ingångar. Genom den första frasen förutsätter jag som lärare att eleverna saknar kunskap och erfarenheter kring ämnet och att jag är källan till vad de ska möta och lära sig. I den första frasen visar jag inte heller något intresse för att höra elevernas tankar eller ta del av deras tidigare erfarenheter. Den andra frasen är till skillnad från den första en fråga. En fråga som tar för givet att eleverna har någon form av tanke kring geometriska objekt och att jag som lärare är intresserad av att höra dessa tankarna. Dessa två tänkbara scenario till inledning av en lektion är också ett sätt att se på hur vi väcker intresse och engagemang hos eleverna kring ett ämne. I detta blogginlägg kommer jag beskriva några olika sätt att starta en lektion som jag upplevt varit lyckade för att skapa nyfikenhet hos eleverna.
Kategoriarkiv: Ledarskap
Ledarskap, skolkultur, kommunikation och utveckling.
– ledarskap i klassrummet
– skolutveckling, kompetensutveckling, teachmeets, kollegialt lärande, matematiklyft etc
– lektionsobservationer, auskultation, videofilmning av undervisning et c
Att skapa goda förutsättningar
I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren. Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.”
Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ? På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp: Fortsätt läsa Att skapa goda förutsättningar
Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?
Pojkar presterar generellt sämre i skolan än flickor och har gjort det under en längre tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan. Detta är ett av skolans mest framträdande likvärdighetsproblem.
Texten är hämtad ur boken “Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” av Fredrik Zimmerman. Stämmer ovanstående siffror med våra resultat i Svedala kommun? Ja, när jag tittar på en sammanställning från juni 2021 ser jag att flickorna i årskurs 9 hade cirka 25 meritpoäng högre än pojkarna.
Titeln på boken gjorde mig nyfiken och jag bestämde mig för att ta reda på om det är något som jag kan göra redan i årskurs 1 för att få fler pojkar att lyckas i skolan. Det är ju inget nytt problem som plötsligt dyker upp i årkurs 9, utan något jag har sett i mina klasser under åren. I vårt utvecklingsarbete arbetar vi med att “det som är bra för en är oftast bra för alla”. Skulle det stämma även i det här fallet? Om man kan hitta nycklarna till en förbättring för pojkarna, skulle då även flickornas skolsituation förbättras? Fortsätt läsa Hur kan vi få fler pojkar att lyckas i skolan?
Knyt ihop lektionen och börja reflektera!
Under detta läsår har vi på Aggarpsskolan haft differentierad undervisning som utvecklingsarbete. Vi har då, som jag skrivit i tidigare bloggar, läst och arbetat med boken ”Lektionsdesign – en handbok” av Helena Wallberg. Nu har vi kommit till de sista kapitlen som handlar om att avsluta en lektion och att bedöma en lektion formativt. Redan när man läser rubriken känner man att detta är kapitel vi behöver arbeta med. Vi är många lärare som har dåligt samvete för att lektionen ganska ofta blir hastigt avslutad för att tiden gick så fort.
Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning
Av Jenny Hansson
I del 1 av denna blogg fördjupade jag mig i framgångsfaktorer för ett gott klassrumsledarskap, utifrån boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020). Boken har många verktyg, kopplade till forskning, kring hur man systematiskt kan lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Läs gärna mer här.
Under läsandet fastnade jag för ett område som jag själv vill lägga ännu mer fokus på, nämligen positiv förstärkning, minskning av tillrättavisningar och utsläckning av oönskade beteenden. Jag känner att jag ibland fastnar i att säga till om samma saker, t ex att räcka upp handen, ställa upp på led och hålla nere ljudnivån. Jag som arbetar med de yngre eleverna vet av erfarenhet att eleverna svarar mycket bra på positiv förstärkning av önskat beteende. Beröm och positiv uppmärksamhet efter ansträngning eller progression gör att eleven känner tillfredsställelse och vill fortsätta att göra bra ifrån sig. Det kan även ge god effekt på kamraterna som också vill få mer av lärarens positiva uppmärksamhet. Fortsätt läsa Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning