Kategoriarkiv: Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Gruppens kraft

– inkludering – tillhörighet och lustfyllt lärande

Hen smäller upp dörren, sparkar i väggen, tar upp en bok och kastar mot fönstret, innan jag hinner reagera sätter hen sig under bänken, händerna täcker ansiktet och gråter. ”Vad hände?” frågar jag försiktigt. ”Jag skulle läsa i klassen. Jag kan ju inte läsa.”  Jag sätter mig bredvid hen och bredvid oss ligger tegelstenen till bok som varit ämnad att träffa fönstret. Jag ska läsa den här säger hen och skjuter fram Jane Eyre av Charlotte Bronte. Sen skrattar vi och jag säger trevande:”Om jag varit du, hade jag valt en annan bok” Fortsätt läsa Gruppens kraft →

Stöttning

Enligt Pauline Gibbons är stöttning den temporära framåtsyftande hjälp som stöttar eleven att utveckla kunskaper, förståelse och färdigheter som de kan tillämpa i nya sammanhang. Stöttning ska fungera så att den hjälper eleverna att kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Detta innebär att stöttning är något som man som lärare behöver planera för utifrån sina elevers behov så att undervisningen blir kunskapsutvecklande och leder till att alla elever når så långt som möjligt.

Det finns olika typer av stöttning: den planerade stöttningen som innebär att stöttningen utformas i förväg samt den interaktiva stöttningen som uppstår spontant mellan lärare och elever eller mellan elever. De båda typerna av stöttning hänger ihop på så sätt att den interaktiva stöttningen kan vara ett effektivt verktyg i den planerade stöttningen.  Är inte stöttningen planerad kan den interaktiva stöttningen falla platt. I det här blogginlägget kommer jag att ge exempel på och resonera kring hur jag planerat för stöttning i ett arbetsområde i religion med åk 8 .

Fortsätt läsa Stöttning →

Är det inte fusk?

Att lära är att utmana sig själv mot andras tankar och kunskaper. Ja, det låter klokt, men är det alltid så lätt? Jag upplevde att mina elever ansåg att det var fusk att hjälpa varandra. Hur ska jag komma ifrån det? Jag bestämde mig för att börja arbeta med olika samarbetsövningar för att påvisa att de inte kan klara av allt själv; de måste hjälpas åt. I gruppen finns elever som har svårt för att lyssna och ständigt pratar samt andra som inte vågar göra sin röst hörd. Nu vill jag att eleverna ska förstå att alla behövs och att de kan hjälpa varandra att lära. Återigen lutar jag mig mot Nottinghams bok, Uppmuntra lärande. Där lyfter författaren fram att det är viktigt att få eleverna intresserade av att lära och att vara tillsammans med andra nyfikna, som kanske inte heller förstår begreppen riktigt, då kan eleverna hjälpas åt att utforska, lära och förstå. När eleverna kommer till det Heureka-ögonblicket upplever de att deras hårda arbete gett resultat. Det är när vi klarar utmaningar som begreppen kan ge oss verklig betydelse och det uppstår när vi gör och förstår saker tillsammans, inte när det går snabbt och är lätt.

Fortsätt läsa Är det inte fusk? →

Utmana elever

Alla elever i skolan är inte alltid motiverade att lära eller så tycker de att något är för lätt eller för svårt. För ett tag sedan hörde jag: ”Nej det kan jag inte, det är svårt, jag kan inte” från en av mina elever och såg andra som ständig vässade pennan eller gick runt och inte fick arbetsro när vi hade matematik. Eftersom vi ibland har förmånen att vara två pedagoger under matematik- och svensklektionerna började vi fundera på hur vi skulle arbeta för att stödja de elever som både tycker det är för svårt och uttrycker det, och de elever som inte vill visa att de tycker det är svårt eller för lätt och istället stökar runt för att ”slippa” arbeta. Vi har kommit en bit på vägen och jag kan se en skillnad hos eleverna nu från tidigare, framför allt de som hittade sin inspiration och började arbeta för att nå ett mål. När jag reflekterar över varför vi ser en förbättring är det vissa områden som jag tror har stor betydelse för att utvecklingen ska bli positiv för eleverna och deras kunskapsinhämtande.

Fortsätt läsa Utmana elever →

Att våga släppa taget

JANUARI. Måndag morgon i början av november. Utanför fönstret kan vinterns antågande börja skönjas.  Frosten har lagt sig som ett täcke över såväl mark och träd och allt är stilla förutom en sirlig pelare av rök som sakta stiger upp mot den molnfria himlen
någonstans i fjärran. Synen av detta är behaglig och ger en rogivande känsla i kroppen. När jag vänder mig om sitter en av mina klasser tysta, inväntande och redo att påbörja dagens lektion. Frosten utanför fönstret ligger kvar i sin stillhet, men i klassrummet och i mitt huvud är det allt annat än stilla. Vanligtvis skulle jag i detta skede ha en tydlig detaljplanering för de nästkommande 50 minuterna; det enda som finns i min hand idag är en uppsättning skönlitterära böcker – det är allt. Framförhållning, detaljstyrd planering har släppts taget om till fördel för något som i just denna stund är oklart. En lustig känsla! Fortsätt läsa Att våga släppa taget →