Kategoriarkiv: Svenska

Vad säger man när man inte vet vad man ska säga?

Det senaste året har jag arbetat mycket med resonemang och diskussioner. När Lgr11 kom och jag första gången skulle göra bedömningar fastnade jag direkt på meningen : “… för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.” Hur bedömer jag det? Ger jag eleverna möjlighet att träna på detta? Vet de hur man gör? Jag arbetar med mellanstadieelever och tyckte nog i början att det var lite mycket begärt av dem. Det första jag började med var att låta eleverna regelbundet träna diskussion i samma grupper. Under en period på 5-7 veckor fick eleverna förbereda sig hemma genom att läsa utdrag ur olika böcker där huvudpersonen sattes i valsituationer eller olika dilemma. De skulle tänka efter och skriva ner hur de själva skulle valt eller gjort. Sedan fick de diskutera i sin grupp i skolan. För dem som redan var duktiga på att göra sin röst hörd gick det bra och de utvecklades i att framföra åsikter.

Fortsätt läsa Vad säger man när man inte vet vad man ska säga? →

En spännande resa!

Nu när årskurs ett snart är till ända är det roligt och spännade att titta tillbaka på hur året utvecklats. Som jag tidigare skrivit var eleverna på mycket olika nivåer i sin utveckling när vi möttes i augusti. Många var verkligen sugna på att få lära sig mer ”skolsaker” än i förskoleklassen medan några hade lite svårt med övergången och ofta längtade tillbaka till den fria leken i början. Det var, som alltid, utmanande och roligt att möta en ny klass. När jag nu ser bakåt ser jag en klass där de allra flesta är med på tåget. Både akademiskt och socialt!

Fortsätt läsa En spännande resa! →

Att arbeta tematiskt eller i block är roligt, jobbigt, svårt och utmanande.

Ibland när jag sätter mig med läroplanen inför ett nytt arbetsområde blir jag helt överväldigad av allt som ska hinnas med och allt som ska utvecklas. “Jag behöver mer lektionstid om detta ska fungera”. Vi skulle läsa kroppen. Jag har lätt för att få ideer och vill så mycket. Jag vill få in verkligheten så mycket det går och att undervisningen blir så meningsfull att eleven ser hur de kan använda den i nya sammanhang och det inte bara blir en skolkunskap. Jag har också, från min tidiga lärarkarriär, med mig en hel del dåliga exempel på hur stora temaarbeten växt åt håll som varit spännande och lustfyllda, men när det var dags för bedömning tagit för mycket plats och sidospåren inte varit relevanta. Så hur gör man för att hinna allt centralt innehåll och samtidigt hinna utveckla förmågorna och gå på djupet för förståelsens skull? Den här gången gjorde vi så här: Fortsätt läsa Att arbeta tematiskt eller i block är roligt, jobbigt, svårt och utmanande. →

Att välja läsinlärningsmetod

När du möter en ny klass i årskurs ett möter du inte en homogen grupp elever på samma utvecklingsnivå. Trots att de har det  gemensamt, att de under kalenderåret fyller sju år, kan det biologiskt skilja nästan ett helt år mellan eleverna. Utvecklingsmässigt kan det skilja än mycket mer, kanske 3-4 år.

Omsl Vi lŠser 1.indd

Hur ska man då välja en läsinlärningsmetod som ska passa alla elever i klassen? Några i klassen har säkert redan knäckt koden och kan läsa. En del har kanske redan kunnat läsa i flera år medan någon eller några bara känner igen och kan namnge bokstäverna i sitt namn. Fortsätt läsa Att välja läsinlärningsmetod →