Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Huvudkategori för skolämne
Det som nästan sköljer över en är hur starkt besviken man blir på mänskligheten. Att mitt i allt det trygga och trevliga befinna sig på en plats och i en situation där människor för längesedan skulle vetat bättre. Do you want to live here? En återkommande fråga vår guide ställde oss. Sedan tittade han nyfiket väntandes på ett svar och log. Detta var hans liv och verklighet. Livet som vanligt liksom…
De senaste åren har begreppet höga förväntningar varit på tapeten och nämns flitigt som en viktig framgångsfaktor i skolan. Höga förväntningar är så klart bra men vi måste också bli bättre på att förstå vad förväntningar innebär och att kommunicera förväntningarna till eleverna. Varje skoldag runt om i landet hålls det bra lektioner med kunniga lärare och fantastiska elever. Ändå verkar det inte alltid framgå att det förväntas att detta skall leda till ett lärande. Fortsätt läsa Skall vi läsa det eller kunna det?
Efter några år då mitt fokus på undervisning legat mot svenskan har jag nu återvänt till matematikens värld. För mig är den stora utmaningen att få eleverna att förstå matematiken och tycka det är roligt. Jag hör tyvärr alldeles för många elever, inom alla åldersgrupper, som tycker matematik är ett svårt ämne att förstå. Om eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande behöver de förstå varför och hur man gör när man använder matematik. Matematik är ju inte bara att räkna, det är ett slags språk och med olika begrepp som eleverna måste känna att de klarar av att använda för att lösa problem och för att få ett bättre självförtroende. För att få alla elever intresserade är det bra att använda sig av omväxlande undervisning, det känner alla till. Min upplevelse är att när eleverna arbetar tillsammans i par eller grupp utvecklas elevernas matematiska språk samtidigt som de tränar på att räkna, lösa problem, samarbeta och lyssna på varandra. I ett klassrum kan ljudnivån bli hög och några har svårt att koncentrera sig, varför inte gå utanför klassrummets väggar och träna? Jag har börjat använda mig av skolgården då och då för att få alla elever aktiva under matematiklektionerna.
Under sommaren så satte jag mig ner och började läsa igenom modulen som heter ”språk i matematik” som ingår i mattelyftet.
Den första texten jag möter är en inledning till modulen skriven av Hajer, Kindenberg och Ramsfeldt. Texten heter språkutvecklande arbetssätt inom matematiken. I deras text går det att läsa om de formella ordens betydelse för elevernas fortsatta inlärning. Eleverna ska inte undvika de formella ord och begrepp som förekommer inom matematiken och därför gör vi, som lärare, eleverna en björntjänst om vi förenklar dessa för eleverna. Det är bättre att förklara begrepp och ord för eleverna och göra detta redan i de lägre årskurserna.
Hos mina elever finns det en otrolig lust att skapa berättelser. Utifrån fantasi, verklighet och fakta bubblar de av ord. Jag i min tur, gör mitt yttersta för att hinna lyssna, bekräfta samt uppmuntra dem till att fortsätta berätta. Men likväl som mina elever är fantastiska på att berätta saknar de vissa verktyg för att på ett enkelt sätt formulera sina berättelser i skrift. De har svårt för att skapa och skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och slut, dvs med ”röd tråd”. Min undervisning har helt enkelt inte varit tillräckligt bra och tydlig gentemot mina elever. Undervisningen har saknat något, den har inte gett eleverna möjlighet att utveckla sitt skrivande vidare. Därmed har jag använt en ny metod för att utveckla och förbättra min undervisning på nytt. Veronica Gröntes ”Makete-metoden” från hennes berättar- och skrivhandledning Pennvässaren. Därtill har jag använt en röd tråd samt en hel del teater.
”Hur kan jag hjälpa mina elever att utvecklas i sitt berättande och skrivande? Kanske genom att visa dem hur man gör!”