I våras fick jag, av min kollega Christian Abrahamsson, frågan om jag ville ingå i en forskningscirkel i NO/Teknik. I forskningscirkeln ingår även två andra lärare som undervisar i NO/teknik 6-9 och en lärare som undervisar i årskurs 1. Förutom att Cristian Abrahamsson undervisar i årskurs 6-9, forskar han även på CSIS. När vi träffades i våras var det för att bestämma oss för vilket ämne vi skulle fokusera på. Valet var enkelt vi var överens om att vi ville utveckla vår teknikundervisning. Efter att ha läst och diskuterat den reviderade kursplanen i teknik var det tydligt att vi inte bara behövde utveckla vår teknikundervisning utan även våra egna kunskaper speciellt vad gäller de nya tilläggen med digitala modeller och programmering av egna konstruktioner. Vi har i vår forskningscirkel valt att arbeta i Google Classroom. Det är lätt att samla allt material, samt att dela tankar och idéer. Det var otroligt utvecklande och inspirerande att sitta tillsammans med andra ämneslärare i hela spannet 1-9 och diskutera den reviderade kursplanen. Diskutera vad där verkligen står. Tolkar vi det som står likadant? Vad innebär de nya ändringarna? Hur ser hela perspektivet ut från 1-9? Vad är lika mellan de olika stadierna och vad skiljer? Hur undervisar vi nu? Kan vi fortsätta med detta eller behöver vi förändra? Skulle redan ha förändrat? Fortsätt läsa High Flyers Del 1
Kategoriarkiv: Ämne
Huvudkategori för skolämne
Aktiv elev – men effektiv?
Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.
Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.
Vad är naturvetenskap? – En svettig historia om NO i årskurs 6
– Det vi gör nu, är det kemi eller fysik?
Jag tror att de flesta som undervisar NO känner igen frågan. Som lärare kanske man strävar efter att jobba ämnesövergripande och lägger inte så stor vikt vid den frågan men för eleverna som får omdöme eller betyg i respektive ämne spelar det en viss roll. För min del menar jag att det finns anledning att lägga tid på att skapa förståelse för vad naturvetenskap är och vad den innehåller. I långa loppet kan det ha stor betydelse för både elevernas engagemang och lärande. Fortsätt läsa Vad är naturvetenskap? – En svettig historia om NO i årskurs 6
Under ytan
I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan
Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3
Självständig läsning
Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.
Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Fortsätt läsa Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3