Min syn på problemlösning har förändrats under min yrkestid och speciellt sedan jag för några år sedan gick matematiklyftet. Vi har, i de tre femmorna som jag undervisar i matematik, fasta problemlösningslektioner varje vecka. Problemen har oftast ingen anknytning till det arbetsområde som vi för tillfället arbetar med. Problemlösningsuppgifterna väljs istället utifrån sättet som man löser dem på.
Kategoriarkiv: Matematik
Ute är inne
Efter några år då mitt fokus på undervisning legat mot svenskan har jag nu återvänt till matematikens värld. För mig är den stora utmaningen att få eleverna att förstå matematiken och tycka det är roligt. Jag hör tyvärr alldeles för många elever, inom alla åldersgrupper, som tycker matematik är ett svårt ämne att förstå. Om eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande behöver de förstå varför och hur man gör när man använder matematik. Matematik är ju inte bara att räkna, det är ett slags språk och med olika begrepp som eleverna måste känna att de klarar av att använda för att lösa problem och för att få ett bättre självförtroende. För att få alla elever intresserade är det bra att använda sig av omväxlande undervisning, det känner alla till. Min upplevelse är att när eleverna arbetar tillsammans i par eller grupp utvecklas elevernas matematiska språk samtidigt som de tränar på att räkna, lösa problem, samarbeta och lyssna på varandra. I ett klassrum kan ljudnivån bli hög och några har svårt att koncentrera sig, varför inte gå utanför klassrummets väggar och träna? Jag har börjat använda mig av skolgården då och då för att få alla elever aktiva under matematiklektionerna.
Språkutvecklande matematik
Under sommaren så satte jag mig ner och började läsa igenom modulen som heter ”språk i matematik” som ingår i mattelyftet.
Den första texten jag möter är en inledning till modulen skriven av Hajer, Kindenberg och Ramsfeldt. Texten heter språkutvecklande arbetssätt inom matematiken. I deras text går det att läsa om de formella ordens betydelse för elevernas fortsatta inlärning. Eleverna ska inte undvika de formella ord och begrepp som förekommer inom matematiken och därför gör vi, som lärare, eleverna en björntjänst om vi förenklar dessa för eleverna. Det är bättre att förklara begrepp och ord för eleverna och göra detta redan i de lägre årskurserna.
Utemiljön – en miljö som inte är så inne
Det handlar om utepedagogik i mitt första blogginlägg för terminen och jag vill sporra fler till att våga använda utemiljön i större utsträckning under skoldagen.
Jag undervisar nu i en etta och av erfarenhet är jag mycket ute i åk 1, men att det sedan tyvärr avtar med åren. Utomhusmiljön har ingen vidare status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna där det oftast blir enstaka exkursioner. Man har också fler pedagoger under en skoldag, vilket försvårar en mer sammanhängande uteverksamhet. Det märker jag redan i åk 3.
Är det bara tidsödande och krystat att dra iväg klassen på utedagar och utomhuslektioner eller är det rentav nyckeln till framgång? Läs och diskutera.
Med begrepp i matematiken
För några år sedan läste jag Andreas Ekblads blogginlägg på Kvutis, där han beskrev sitt arbete kring förmågorna i matematik. Jag nappade på idén och startade ett liknande arbete. Vi har i klassen under år 1 och 2 samlat begrepp, uttryck och metoder som hör till de fem förmågorna. Dessa har vi satt upp vid respektive plansch (en plansch för varje förmåga) och varje nytt moment i matematiken har inletts vid och kring planscherna. När jag nu skulle starta upp år tre ville jag repetera den matematik vi arbetat med fram till nu. Jag valde att utgå från alla de begrepp vi samlat på oss. Fortsätt läsa Med begrepp i matematiken