Kategoriarkiv: Ålderskategori

AI – ett verktyg för lärare i framtiden

Så här i slutet av terminen brukar jag titta tillbaka vad som har hänt och hur jag kan förändra min undervisning till nästa termin. Det finns alltid en massa saker som dykt upp under terminens gång som både ställt till det men som jag även kan använda mig av i min undervisning. Så är det absolut med Chat-GPT när det plötsligt dök upp och jag tänkte att nu får vi lärare problem, eleverna kommer att använda detta verktyg för att fuska när de söker fakta och skriver texter. Men efter ha testat Chat-GPT och andra AI-verktyg inser jag att vi lärare kan använda oss av AI för att utveckla vår undervisning och dra nytta av dess kapacitet. Jag ska försöka lista tio sätt som vi kan använda oss av AI i vår undervisning. Fortsätt läsa AI – ett verktyg för lärare i framtiden →

Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning

När man lyssnar på den nationella skoldebatten handlar den ofta om vad vi borde göra mer av. För några år sedan var det till exempelvis en het debatt om att det behövdes mer katederundervisning i svenska klassrum. Då och då blossar också läxdebatten upp, där olika debattörer pläderar för fler eller färre läxor. Det problematiska med den här debatten är att vi har ett skolsystem där undervisningen är väldigt oreglerad. Läraren har ett stort frirum att välja metoder (och faktiskt också innehåll, till viss del) själv. Det innebär förstås att det kan se väldigt olika ut från klassrum till klassrum och från lektion till lektion. Det blir då svårt att prata om vad vi behöver göra mer av. En del kanske redan gör jättemycket av just det, medan andra aldrig gör det. Det är viktigt att definiera ett nuläge innan vi börjar dra slutsatser om i vilken riktning vi behöver förflytta oss. Så bör vi lärare också resonera kring vår egen undervisning.

Fortsätt läsa Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning →

Hur kan vi använda AI för att skapa meningsfull undervisning för eleverna

När det gäller att använda artificiell intelligens (A.I.) i undervisningen spelar läraren en central roll. Lärarens roll sträcker sig bortom att bara använda tekniken som ett verktyg. I detta blogginlägg kommer vi att utforska hur lärare kan aktivt arbeta med AI för att skapa en meningsfull undervisning för eleverna.

Läraren behöver ha en god förståelse för ämnet och planera undervisningen på ett sätt som integrerar AI på ett meningsfullt sätt. Det handlar om att identifiera vilka områden eller moment där AI kan vara till hjälp för eleverna. Läraren kan använda AI för att tillhandahålla extra information, ge svar på elevers frågor och skapa intressanta uppgifter. Genom att ha en klar plan kan läraren optimera användningen av tekniken för att stödja elevernas lärande. Fortsätt läsa Hur kan vi använda AI för att skapa meningsfull undervisning för eleverna →

Vikten av informella bedömningssituationer

Skolverket skriver i “Betyg och bedömning – Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och bedömning” om informella bedömningar som något som pågår kontinuerligt, och något som läraren kanske inte ens reflekterar över är en bedömningssituation. Vidare formulerar Skolverket att det också ska vara angeläget att det finns ett samarbete inom skolan för att säkerställa att eleverna inte upplever att de bedöms hela tiden, eftersom det kan leda till rädsla för att ha fel. När elever upplever att de går i skolan för att få befintliga kunskaper bedömda i stället för att lära sig nya saker kan det leda till sämre kunskapsutveckling och stress. Informella bedömningssituationer blir därför en väsentlig del av lärarens verktygslåda för att utvärdera elevernas framsteg och förståelse utan att tillföra mer stress. Fortsätt läsa Vikten av informella bedömningssituationer →

Gropen – en strategi för socialt och emotionellt lärande

Vårt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan handlar om hur vi som pedagoger kan stärka och stötta våra elever i det sociala och emotionella lärandet. Detta arbete har pågått under flera års tid där vi på olika sätt har kartlagt våra elevers behov genom:

  1. Ringat in behov utifrån reflektioner och litteratur
  2. Observerat eleverna
  3. Analyserat observationen för att hitta mönster
  4. Utformat aktiviteter kopplat till behov och mönster
  5. Analyserat resultatet av aktiviteten
  6. Om resultatet av aktiviteten gett önskvärd effekt har vi börjat om på punkt 1 med ett nytt behov annars har vi gjort en ny aktivitet kopplat till samma behov och gjort om processen.

Under läsåret har vi fördjupat oss i hur vi på olika sätt kan stötta elever som möter motstånd i sitt lärande, både socialt och kunskapsmässigt. I våra observationer kunde vi se 3 tydliga mönster som våra elever använde sig av då de mötte motstånd eller utmaningar: Fortsätt läsa Gropen – en strategi för socialt och emotionellt lärande →