Inför hösten 2025 står svensk gymnasieskola inför en stor förändring. Man ska lämna nuvarande struktur med kursbetyg för att i stället införa ämnesbetyg. Samtidigt gör man om ämnesplanerna inom vissa ämnen och program. Syftet med detta är bland annat att nuvarande system fått kritik för att inte i tillräcklig mån ta hänsyn till elevernas kunskapsprogression över tid.
Kurserna är avgränsade till en termin eller ett år. Vid avslutad kurs sätts ett definitivt betyg på elevens prestation under kursen. Det finns med andra ord inget utrymme för eleven att ha en sämre period eller att förbättra sig över ett par års tid. Eleven måste prestera på topp hela tiden för att kunna nå höga betyg i alla kurser.
Den nya strukturen är tänkt att, på ett bättre sätt än nuvarande, ta hänsyn till elevens kunskapsförbättringar över tid.
[plain]Enligt Skolverket innebär förändringen följande:- Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
- I många ämnen kommer eleverna att kunna få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
- Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras för att passa framtidens studier och yrkesliv.
För mer info, se följande länk. [plain]
För att vara redo och förberedda när förändringen införs, avsatte vi tid för lärarna att arbeta med GY25 under KU-dagarna detta läsår.
Upplägget för vår fortbildning av införandet av GY25 följer Skolverkets förslag på hur gymnasieskolor kan implementera förändringen. Lärarna har fått tid att titta på förändringarna i sina kurser för att försöka förutse vad förändringen till att vara indelade i olika nivåer inom ämnet får för konsekvens för undervisningen. Inom en del ämnen är det stora förändringar medan det för andra är smärre justeringar. Vi har även gett lärarna tid för att diskutera inom ämnes- och arbetslag för att se hur vi ska ändra i programplanerna. Efter att ha läst Skolverkets texter om införandet så diskuterade vi detta i tvärgrupper. Grupperna fick till uppgift att lyfta sina farhågor och fallgropar som kan komma. En farhåga som kommit upp är möjligheten för elever att taktikläsa. Det vill säga att eleven väljer att få F på en högre nivå. Eleven kommer då att få två betyg, ett betyg med F och ett med det högre betyget för de lägre nivåerna. Om detta är en realitet eller endast en farhåga får framtiden utvisa. Skolverket ger följande exempel gällande när eleven läser flera nivåer inom ett ämne: Eleven läser två nivåer med 100p vardera och får B på den första nivån och C på den andra. Ämnesbetyget blir då ett C som omfattar 200p.
En annan sak som uppmärksammades med det nya systemet, är att om en elev struntar i att gå på de lägre nivåerna och därmed får streck i dessa, så kan eleven göra en prövning på den högre nivån. Om eleven klarar denna prövning, så blir eleven automatiskt godkänd på alla nivåer.
Vi avsatte även KU-tid för att ämneslagen skulle inventera nya kurser för att ta reda på skillnader i de nya kursplanerna gentemot de nuvarande. Har det tillkommit ämnesområden som inte finns i de nuvarande? Finns det ämnesområden som tagits bort? Finns det områden som har fördjupats?
Arbetslagen har träffats för att analysera huruvida vår nuvarande programstruktur kommer att fungera med den nya och försökt identifiera vilka förändringar som kommer att krävas, för att på så sätt kunna försöka förebygga dessa så att det blir en så smidig övergång som möjligt.
Ämneslagen har också tittat på huruvida nuvarande läromedel kan användas till den nya ämnesplanen. Vad är möjligt att behålla och vad behöver förnyas? Kommer det att vara möjligt att fortsätta använda våra befintliga läromedel eller behöver vi skaffa nya för att innehållet ska korrelera med de nya direktiven? Det är en svår avvägning då de nya läromedlen inte är klara ännu. Även här skiljer det sig åt mellan olika ämnen, där vissa har stora förändringar framför sig medan andra endast har mindre justeringar.
En farhåga som finns i kollegiet, är att de nuvarande kurserna kommer att bli styvmoderligt behandlade under den övergångsperiod som sker vid införandet av det nya. Incitamentet att förbättra och utveckla kurser som man ska hålla för sista gången kanske inte är det största. Detta är en farhåga och inte en sanning, men det är definitivt värt att ta i beaktning. För eleverna är det första gången de möter stoffet i en gymnasiekurs och därför är det viktigt att innehållet känns uppdaterat och relevant. De elever som nu går i årskurs ett kommer att spendera sin gymnasietid i det “gamla” systemet och har rätt att möta och utmanas av intressanta och relevanta lektioner genom hela sin gymnasietid. Det kommer vara en utmaning för lärarna att undervisa i dubbla system under denna period och därför bör det tas med i planeringen så att arbetet kan fortskrida med så hög kvalitet som möjligt. Detsamma gäller även för de elever som börjar gymnasiet hösten 2025. De kommer att möta en ny skola med nya ämnesplaner. Men med god förberedelse och framförhållning kommer de också att möta väl förberedda lärare.
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.
