Sammanfattning
Om uppsatser och inlämningsuppgifter som skrivs på lektionstid i nedlåst miljö för att öka tillförlitligheten.
Den 30 november 2022 lanserades ChatGPT, en generativ AI. Plötsligt kunde vem som helst be en chatrobot att skriva en text om i princip vad som helst. Gratis dessutom. Detta är inget mindre än ett paradigmskifte för hur innehåll skapas. För oss som arbetar i skolan innebar lanseringen av generativ AI dessutom en utmaning i att bedöma autenticiteten i de elevtexter vi får in. Om en elev på några minuter kan generera en text som löser en uppgift, hur kan jag då vara säker på att det verkligen är elevens egen prestation jag bedömer?
Med AI:ns inträde upplevde säkert många lärare en helt ny osäkerhet i frågan om elever verkligen kan examineras i form av inlämningsuppgifter – men egentligen är problemet inte alls nytt. Examinerande uppgifter som skrivs hemma och sedan lämnas in har länge använts i de flesta skolämnen. Uppgiftstypen har många fördelar: den inbjuder till fördjupning, möjliggör användande av flera källor och sist men inte minst erbjuder den eleven tid att reflektera över och processa det innehåll som bearbetas. Det har dock alltid varit svårt att säkerställa att det verkligen är elevens eget arbete som redovisas. Även innan Internet blev den främsta informationskällan kunde texter plagieras ur böcker och tidningar och det har alltid varit möjligt att överlåta skrivandet till exempelvis en välmenande förälder.
Om examinerande inlämningsuppgifter som skrivs utanför skoltid används är det helt enkelt mycket svårt att göra en rättssäker bedömning av elevens kunskaper – oavsett om eleven har tillgång till AI eller inte. Skolverket skriver följande råd i frågan:
För att förhindra fusk behöver lärare ha kontroll över bedömningssituationen. Uppgifter som eleven genomför utanför skolan utanför skolan innebär sämre kontroll. […] Skolverkets rekommendation är att vi avråder från att använda inlämningsuppgifter som betygsunderlag om man som lärare bedömer att man inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet. Inlämningsuppgifter kan användas som övning, men eftersom betygssättning är en myndighetsutövning måste den vara tillförlitlig och rättssäker.
Denna skrivelse måste vi förhålla oss till, men hur? Om alla inlämningsuppgifter skulle ersättas med prov skulle många av fördelarna beskrivna ovan gå förlorade. Samtidigt är det nästan omöjligt att säkerställa tillförlitligheten, även om man har tillgång till verktyg för plagiatkontroll eller har aldrig så god kännedom om sina elevers skrivförmåga och kunskaper.
En lösning som möjliggör användandet av examinerande inlämningsuppgifter samtidigt som man säkerställer tillförlitligheten är att man skriver inlämningsuppgifterna på lektionstid i en nedlåst skrivmiljö. Det finns olika typer av program som skapar en sådan miljö, t.ex. Exam.net eller DigiExam. Jag har själv använt denna metod i min svenskundervisning flera år och upplever att det fungerar mycket bra – även om det också finns problem med metoden.
För att kunna skriva inlämningsuppgifter i nedlåst miljö finns det några olika potentiellt problematiska aspekter, t.ex. källhantering. och skrivprocess, som man måste hantera. Nedan beskriver jag hur jag har hanterat det i min svenskundervisning, där typiska inlämningsuppgifter är argumenterande eller utredande texter om ca 700 ord där eleverna ska referera till minst två källor:
Källhantering
Programvaror som skapar en nedlåst miljö medger att man ger elever tillgång till specifika webbsidor, t.ex. en viss artikel eller hela domäner såsom NE.se. Därmed kan jag som lärare styra vilka källor eleverna kan se. I de fall då jag ger källtexter till eleverna föredrar jag dock ofta att ge dem i ett utskrivet texthäfte då jag märker att eleverna får en bättre överblick och förståelse för texterna då de kan markera och stryka under.
I vissa ämnen och kurser är det dock ett krav att eleverna själva ska kunna hitta och granska källor. Detta brukar jag lösa genom att eleverna får söka sina källor hemma och sedan ha med dem i utskriven form till lektionstillfället. Efter att jag har godkänt källan kan de använda den på samma sätt som de hade gjort om de fick ett texthäfte av mig.
Skrivprocessen
En möjlig invändning mot inlämningsuppgifter som enbart skrivs på lektionstid är att själva skrivprocessen blir lidande. I den bästa av världar ska ju eleven kunna fundera på ämnet, söka källor, sovra, formulera sig, ompröva och omarbeta sin text i lugn och ro i en ständigt pågående process. I ärlighetens namn fungerar det kanske inte alltid så. Vi har väl alla fått in hastverk till texter som producerats natten innan deadline och där formuleringarna är mindre väl genomtänkta.
Faktum är att jag har märkt att många elever får en mer medveten och välfungerande skrivprocess när vi skriver i DigiExam på lektionstid. Antag att eleverna har fyra lektionspass till sitt förfogande. Då uppmanar jag dem att läsa alla källtexter noga innan första tillfället och stryka under relevanta avsnitt. På första lektionen bör de påbörja någon form av utkast. Till nästa lektion kan de fundera på vad som behöver läggas till – kanske kan de hitta fler eller bättre källor och skriva ut dem? Kanske behöver de hitta ytterligare ett argument? Inför tredje lektionen kanske de ska fundera över sina formuleringar, komma på en intresseväckande inledning eller liknande. Genom att jag under skrivandets gång tydliggör för eleverna vilka steg de bör ta hemma mellan lektionstillfällena, blir skrivprocessen mer närvarande för dem och om allt fungerar som det ska har eleven förhoppningsvis endast korrekturläsning kvar till det sista skrivtillfället.
Övriga iakttagelser
Efter att ha arbetat på detta sätt i många år märker jag att det finns fler fördelar med att skriva uppgifter i låst läge på lektionstid:
- Lektionstiden utnyttjas mer effektivt. När eleverna vet att de inte “kan göra det hemma sen” blir de flesta mycket mer fokuserade på uppgiften.
- Den totala stressen minskar för många. Elever som har svårt att planera vet precis när de förväntas arbeta med en viss uppgift. Detta är till stor hjälp för elever som kanske har pågående inlämningsuppgifter i flera ämnen samtidigt.
- Problemet med uppgifter som inte kommer in i tid har minskat drastiskt.
Slutligen vill jag också slå ett slag för hur detta stärker vårt kompensatoriska uppdrag. Alla elever handleds av mig och får således tillgång till samma hjälp. Då minskar betydelsen av att ha högutbildade föräldrar som kan hjälpa en hemma. På så vis ökar inte bara rättssäkerheten utan också likvärdigheten.
Att diskutera
- Hur tänker ni kring inlämningar, källhantering och skrivprocess på din skola?
