Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I höstas var jag på en föreläsning av Agneta Isaksson”Begreppslig utveckling i de naturvetenskapliga ämnena”, där jag fick hämtat många idéer. I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala, som jag nu arbetar med i min undervisning. Fortsätt läsa Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena
Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt
Skriftlig produktion i pipeline
Hur kan vi i ämnet engelska jobba med att utveckla förmågan i skriftlig produktion och samtidigt få in grammatikundervisning i praktiken, direkt riktat till den enskilda individen? Hur får vi våra elever att våga, att lyckas, att utvecklas, att nå högre i kvalitet när de skriver? Fortsätt läsa Skriftlig produktion i pipeline
Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa! Fortsätt läsa Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Ett dialogiskt och flerstämmigt klassrum eller läraren tillbaka till katedern?
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig? Jag tänker att vi behöver ge barnen utrymme och tid att praktiskt öva kommunikation under sina nio år i grundskolan.
Interaktionsmodellen EPA
Fortsätt läsa Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Att arbeta med faktatexter
När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre.