Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Under höstlovsveckan var jag på en utbildningsdag i Lund. Utbildningen vände sig till personer som är i kontakt med människor med diagnos inom autismspektrat. Även om fortbildning hade en snäv målgrupp tog man upp tankar och metoder som kan funka bra med vilka elever som helst och handlade bland annat om det jag skriver om här – kommunikation. Fortsätt läsa Kommunicera gärna, men bra
Vad kan det vara som gör att vissa lektioner blir mer lyckade än andra?
Om jag finner ut en enkel lösning till det, då lovar jag att delge er alla! Naturligtvis är det många faktorer som spelar roll och det är många pusselbitar som ska falla på plats för att det ska bli en optimal inlärningssituation. Ibland trillar alla pusselbitar på plats samtidigt, eleverna känner sig nöjda och jag känner mig euforisk. Just ett sådant tillfälle hade jag nyligen. Fortsätt läsa Ibland blir en lektion mycket bättre än man tänkt!
Jag inleder alla textsamtal med en löpeld i ringen för att alla elever direkt ska vara aktiva. Innan löpelden får eleverna diskutera parvis, kortskriva kring frågan jag ställt eller en kort tankepaus. Jag ställer öppna frågor som inte har ett “rätt” svar. Jag har använt “no-hands-up”, mini-whiteboards och kortskrivning för att alla elever ska fortsätta vara aktiva under samtalet. Jag tycker att jag skriver bra frågor, de inbjuder till samtal och diskussion. Men ändå får jag inte eleverna att samtala med varandra och bygga vidare på varandras resonemang i den utsträckning som jag önskar – förrän nu. På Skolverkets Läs-och skrivportal läste jag om eftertänksam dialog och det metodiska angreppssättet sokratiska samtal.
Fortsätt läsa Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande
Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.
En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig? Jag tänker att vi behöver ge barnen utrymme och tid att praktiskt öva kommunikation under sina nio år i grundskolan.
Interaktionsmodellen EPA