Etikettarkiv: Aktivera eleverna

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Höga förväntningar, Naverlönnskolan, Svenska

Brevet till mig själv

elias
Psykologen och forskaren Angela Lee Duckworth undersöker vad som får vissa att lyckas bättre än andra i livet. Hon menar att det är förmågan att arbeta uthålligt mot ett långsiktigt mål som är framgångsfaktor nummer 1. Hon kallar förmågan ”to grit”, på svenska ungefär ”bita ihop och kämpa på”. Inom idrottsvärlden används ofta visualisering av målet inom mental träning, för att öka chanserna att prestera väl. Att detta gäller även inom skolans värld, visar en studie från 2001, som professor Joanna Giota gjort. Elever som strävar mot långsiktiga mål är generellt sett mer framgångsrika i skolan.

Det här är en övning där eleverna får fundera kring vem de är just nu och sedan skapa positiva, långsiktiga målbilder. Med mina nya mentorselever genomför jag övningen i slutet av deras första läsår på högstadiet. Under några lektioner reflekterar vi kring utveckling, drömmar och mål . Det hela resulterar sedan i ett brev, som varje elev skriver till sitt framtida jag. Ingen annan kommer att läsa brevet. Under tre år sparar jag breven, som sedan delas ut när vi närmar oss avslutningen i skolår 9.
Fortsätt läsa Brevet till mig själv →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Marbäcksskolan, Svenska, Synligt lärande

Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande

Jag inleder alla textsamtal med en löpeld i ringen för att alla elever direkt ska vara aktiva. Innan löpelden får eleverna diskutera parvis, kortskriva kring frågan jag ställt eller en kort tankepaus. Jag ställer öppna frågor som inte har ett “rätt” svar. Jag har använt “no-hands-up”, mini-whiteboards och kortskrivning för att alla elever ska fortsätta vara aktiva under samtalet. Jag tycker att jag skriver bra frågor, de inbjuder till samtal och diskussion. Men ändå får jag inte eleverna att samtala med varandra och bygga vidare på varandras resonemang i den utsträckning som jag önskar – förrän nu. På Skolverkets Läs-och skrivportal läste jag om eftertänksam dialog och det metodiska angreppssättet sokratiska samtal.

Fortsätt läsa Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande →

Årskurs 4-6, Inkludering, Klågerupskolan, NO, Synligt lärande, Teknik

Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?

Att få besöka lärarkollegor är mycket lärorikt. En sak jag har lärt mig efter ett sådant besök hos Hanna Claesson är att dela ett lektionsplaneringsdokumnet med eleverna. Jag ser det som en extra anpassning för eleverna. Fördelarna med att dela lektionsplaneringarna med eleverna är så klart många. Jag sorterar mitt i veckor, med det nyaste överst. Eftersom jag lägger in planeringen före lektionen kan eleverna gå in och läsa innan lektionen vad vi ska arbeta med. Då kan de som vill/behöver det förbereda sig innan lektionen. I början var det bara några få elever som var inne och läste innan lektionen, men efter hand märkte jag att fler och fler redan visste vad lektionen skulle handla om. Fortsätt läsa Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp? →

Roslättsskolan, Synligt lärande

Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser

Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.

En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Engelska, Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Klågerupskolan, Moderna språk, Synligt lärande

Skriftlig produktion i pipeline

Hur kan vi i ämnet engelska jobba med att utveckla förmågan i skriftlig produktion och samtidigt få in grammatikundervisning i praktiken, direkt riktat till den enskilda individen? Hur får vi våra elever att våga, att lyckas, att utvecklas, att nå högre i kvalitet när de skriver? Fortsätt läsa Skriftlig produktion i pipeline →