Att få sina elever att studera, rita eller beskriva olika saker de upplever så detaljerat som möjligt kan ibland vara svårt. Elever tycker oftast om att arbeta med experiment men de har ofta svårt att förmedla vad de studerat och använda rätt begrepp när de ska dokumentera sina upplevelser. Jag försöker få eleverna att utveckla och förbättra sina arbeten en extra gång och uppmuntrar dem att ta 
tid på sig för att bli nöjda. För en stor del av mina elever i årskurs tre är det inte lätt, det är bara att bli klar fort som möjligt, som gäller för många elever. Jag har under hösten arbetat med ett djur- och naturtema och verkligen försökt utmana eleverna att vara noggranna. En av arbetsuppgifterna som förvånade eleverna och fick dem att förstå att det inte var att bli klar först som var viktigt utan resultatet av deras arbete var viktigare, kommer jag att beskriva i det här inlägget.
Etikettarkiv: Aktivera eleverna
Att gestalta det naturvetenskapliga
”När den redan molniga himlen täcktes av mörka moln blev jag hoppfull. Tänk så kommer Sven äntligen hem! De små dropparna landade en efter en på den spegelblanka ytan. Till slut landade en liten molekyl bredvid mig.
’Åh, Sven!’ utbrast jag, ’Vad jag är glad att du är tillbaka! Hur var det? Berätta allt!’ Hans skinande leende verkade inte vilja slockna när han började berätta om sin resa.”
Just så börjar inledningen på en berättelse där vi som vetgiriga läsare får göra en resa genom vattnets kretslopp och där gestaltandet står i fokus. Den strama och faktabaserade informationen kring kretsloppet får här ge vika för en mer upplevelserik resa där våra sinnen får arbeta; fakta ska levandegöras i berättande form. Det första temaområdet som våra årskurs 6-elever brukar arbeta med i början av läsåret är just vatten. Ett stort område där möjligheter till ämnesövergripande arbete är oändligt. Det här året blev svenskan delaktig genom att lägga fokus på just att skriva gestaltande. Fortsätt läsa Att gestalta det naturvetenskapliga
Vi tränar förmågor tillsammans
I Lgr 11, i kapitel 1 och 2 finns de mål och förmågor som undervisningen ska sträva mot och som alla elever ska utveckla under sin skolgång. Jag beskriver här, en del av hur det grundläggande arbetet pågår i min klass som just nu är en trea.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
- kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
För att nå dessa mål behöver undervisningen genomsyras av följande ur Lgr 11 Fortsätt läsa Vi tränar förmågor tillsammans
Aktiv elev – men effektiv?
Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.
Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.
Under ytan
I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan