Etikettarkiv: Ägare av sin lärprocess

Ett sätt att utmana elever vid utvecklingssamtal

Jag har under mina år haft många utvecklingssamtal med elever. Några har blivit bra och utvecklat eleverna medan andra, som jag upplevt det, inte varit utvecklande för eleverna utan de har blivit ännu ett sätt för dem att få bekräftelse på hur de ligger till men inte hur de ska komma vidare i sin utveckling. Jag har alltid mål som eleverna tar del av för lektionerna  och vi försöker utvärdera nästan varje lektion. Eleverna ska genom detta få möjlighet att upptäcka om de kommer närmare målet, men dessvärre upplever jag att eleverna har svårigheter att se att lektionerna är en del i utvecklingen mot deras mål. Under vårterminen 2017 provade vårt arbetslag därför att förändra våra samtal så att eleverna får se sin utveckling på ett mer konkret sätt. De yngre eleverna som jag arbetar med behöver ofta olika stöd för att utveckla sin förmåga att upptäcka sin egen framgång.

Fortsätt läsa Ett sätt att utmana elever vid utvecklingssamtal →

Bekväm med begrepp

Det finns i grundskolan ett flertal ämnen där begreppen intar en särställning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna. Eleven möts av en sal, en lärare, ett ämne där förståelse för ämnets speciella ord är en förutsättning för lärande. Eleven förväntas här använda sig av ord som vanligtvis inte dyker upp vare sig i andra ämnen eller i vardagsspråket.

foto: Bengt Christensson

Vid utvecklingssamtal möts jag ofta av att eleven vill bli säkrare på begreppen i ett eller flera ämnen, kanske NO, kanske SO, ibland matte eller slöjd. Det blir svårare att kommunicera ämnet om inte båda parter behärskar begreppen. Både i mötet lärare – elev men också elev – elev.  Begreppen utgör ibland en förutsättning för elevens förståelse av ämnet. Men hur jobbar vi pedagoger för att komma förbi begreppsinlärning som ett hinder istället för som språngbräda till vidare kunskaper?

Fortsätt läsa Bekväm med begrepp →

Mattebokens vara eller icke vara, det är frågan!

När jag kom ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare var läromedel i allmänhet och matematikbok i synnerhet något väldigt fult. Detta fick jag veta på lärarhögskolan, praktiken och när jag kom ut i arbetslivet. Mina första år som lärare arbetade jag i stort sett all min vakna tid med att producera arbetsmaterial för mina elever. Arbetsmaterial som jag idag med 16 års lärarerfarenhet kan se inte är i närheten så välarbetat som arbetsmaterial från
de flesta läromedelsförlag. Jag blir därför förvånad när jag fortfarande idag ser och hör folk förakta läromedel.

Fortsätt läsa Mattebokens vara eller icke vara, det är frågan! →

Aktiv elev – men effektiv?

Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.

Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.

Fortsätt läsa Aktiv elev – men effektiv? →

Studieteknik – mer än bekvämt sittande, lugn miljö och bra belysning!

Vikten av att tillämpa rätt studieteknik är för många pedagoger ett återkommande inslag i undervisningen. Det talas om hur du som elev ska sitta/ligga bekvämt, det talas om en lugn plats där man känner sig bekväm, kanske ska det även finnas musik i hörlurar. Vidare talas det om bra belysning, rätt material, längden på arbetspasset och tidpunkt på dygnet för studierna. En del av detta avser endast läxläsning, annat är tillämpligt även under lektionstid.

Fortsätt läsa Studieteknik – mer än bekvämt sittande, lugn miljö och bra belysning! →