Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.
Etikettarkiv: Ägare av sin lärprocess
Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande
Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”.
Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Fortsätt läsa Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande
Tydliga och konkreta lektionsmål
I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga.
Flexibel undervisning utifrån elevernas behov
När vi startar upp ett nytt arbetsområde behöver vi en noggrann planering. Men kan det bli för mycket planering? Om jag planerar varje steg i förväg så utgår jag ifrån vad jag tror att eleverna kommer att behöva, men går det inte att hitta ett sätt att undervisa utifrån vad eleverna verkligen visar sig behöva? Det här inlägget ska handla om att följa lärande och att låta elevernas kunnande styra mitt agerande som lärare.
Kamratbedömning: för- och nackdelar
Vi har studiedag den 18 mars och merparten av dagen ska ägnas åt betyg och bedömning – igen. Kan det bli för många diskussioner om detta ämne? Mitt svar är ett klart ”nej”. Lgr 11 har sannerligen inte gjort det lättare att sätta betyg på….ursäkta, med våra elever. Jag har ju tidigare skrivit en hel del om detta, se t.ex. mitt förra inlägg Läraren, betygen, makten och vanmakten. https://1larare-old.svedala.se/lararen-betygen-makten-och-vanmakten/
Jag ska således inte upprepa mig utan hitta en ny nisch att fördjupa mig i. Genom åren har jag använt och utforskat många olika sätt att involvera eleven i arbetet och bedömningen av sina insatser. Kamratbedömning eller Peer Assessment hörde dock inte dit. Men nu gör det och jag ska berätta lite om det. Som inledning kan man titta på ett klipp.