Som matematiklärare söker jag ofta efter bra digitala verktyg. Jag tycker inte alltid att miniräknare, digitala kalkylblad och olika mattespel helt uppfyller de kraven som jag har på ett digitalt verktyg. Jag söker efter något som kompletterar de genomgångar, uppgifter och diskussioner som pågår i klassrummet, men verktyget måste ha en hög matematiska kvalité där jag inte behöver tvivla på om det finns felaktigheter eller missförstånd. Och jag tror mig ha hittat något som faktiskt lever upp till mina högt ställda krav. Fortsätt läsa Digitalt Verktyg i Matematik
Vi skapar samsyn kring tillgängliga lärmiljöer
I skollagen står det i 2 kap, paragraf 35: För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
I det kollegiala arbetet på Baraskolan fördjupar vi oss nu i att skapa samsyn runt begreppen ”Tillgängliga lärmiljöer” samt vidareutveckla våra kunskaper om hur vi bygger ”Rum för lärande” hela dagen för alla elever. Det är ett av de prioriterade målen i vårt systematiska kvalitetsarbete där rektorn tillsammans med skolans utvecklingsgrupp planerar och driver arbetet under lärarkonferenser och fritidsmöten. Fortsätt läsa Vi skapar samsyn kring tillgängliga lärmiljöer
Trygghet och studiero-inte så lätt som det låter
Terminen började med nytt arbetslag, nya elever och nya föräldrar. Samtidigt är skolan bara inne på sitt andra år. Många diskussioner både i arbetslaget, personalgruppen och i ledningsgruppen har rört trygghet och studiero och hur vi ska arbeta för att nå dit. Vilka rutiner ska vi ha och hur lägger vi upp det så att all personal i arbetslaget och på skolan känner delaktighet? Hur får vi samsyn på skolan? Hur arbetar vi på lektionerna för att få studiero? Det är mycket svårare än det låter.
Fortsätt läsa Trygghet och studiero-inte så lätt som det låter
Gräsmattor och kamraträttning i matematiken
Hur skapar jag en dokumentation där både jag och eleverna kan se att de gör en progression i matematik? Hur får jag reda på vad eleverna redan kan och hur ser jag var fokus i undervisningen behöver ligga? Ett verktyg som jag börjat använda mig av denna termin är att jag gör ”gräsmattor”.

Hur får jag eleverna att ofta träna på att redogöra för sina egna tillvägagångssätt? Hur kan jag regelbundet träna eleverna i att föra och följa matematiska resonemang? Ett arbetssätt jag börjat använda mig av denna termin är ”kamraträttning”.
I detta blogginlägg berättar jag om ”gräsmattor” och ”kamraträttning”.
Ett språkval-flera språkval
Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade. Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. Fortsätt läsa Ett språkval-flera språkval
