Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever
Barnen som vi alltför sällan förstår …
Han spelade gärna brädspel men ville då ha flera figurer att gå runt med samtidigt. Läskoden knäckte han strax före han fyllde tre år men hade sedan inte behov av att visa att han kunde läsa. Samtidigt reflekterade han i flera led och kunde koppla ihop olika kunskaper för att se helheter. Han såg sammanhangen snabbt och idag, femton år senare beskriver han det som om han har flera kanaler öppna samtidigt. Nu, liksom då vid tre års ålder, var följdfrågorna många och förmågan att tänka i flera led i stort sett obegränsad.
“Vad är det?”
“Det är en fisk!”
“Var heter den?”
“Rocka!”
“Var bor den och vad äter den? Finns det nån som kan ta den? Kan den simma snabbt och var gömmer den sig ….?” Fortsätt läsa Barnen som vi alltför sällan förstår …
Bedömning på Roslätt – var är vi?
Bedömer vi lärare elevernas kunskaper i engelska på samma sätt? Menar vi samma sak när vi bedömer elevernas ”läsflyt”? Vad är det som gör att fler elever i vissa klasser har ”mer än godtagbara kunskaper”? Vilka elever ska vi egentligen ”blåmarkera” (”når mer än godtagbara kunskaper”)? Ja, på Roslättsskolan är frågorna många och vi vill gärna tillsammans reda ut vad som egentligen gäller. Fortsätt läsa Bedömning på Roslätt – var är vi?
Läslust och läsförståelse i alla ämnen
Läslust och läsförståelse
“First you learn to read, then you read to learn”
Jag snubblade över det här uttrycket i veckan. Visst finns det otaliga sätt att lära sig på men vi kommer inte runt att läsningen är en grundpelare i kunskapsutvckling för våra elever.
På Spångholmsskolan är vi i startgroparna för ett skolövergripande projekt där vi vill utveckla läsandet hos eleverna. Det finns flera goda anledningar till att göra detta. Elever idag läser allt mindre såväl skönlitteratur som tidningar. Enligt den senaste Pisarapporten från 2018, som bla testar 15-åringars läsförståelse har en negativ trend vänts och skvallrar om att vi är på rätt håll, men vi upplever ändå att detta är något vi behöver jobba vidare med. Vad kan vi då göra för att få våra elever att läsa mer? Eller kanske viktigare: Vad kan vi göra för att få våra elever att läsa på rätt sätt?
För oss handlar det både om att hitta läslust och strategier för att läsa olika slags texter i alla ämnen för att eleverna ska kunna utvecklas. Fortsätt läsa Läslust och läsförståelse i alla ämnen
Textanalys i årskurs 3
I min förra blogg beskrev jag elevernas pågående arbete om deras närområde. Vi har rört oss i dåtid, nutid och framtid. Vi förflyttade oss cirka 100 år bakåt i tiden för att undersöka hur livet då kunde se ut för många barn. Vi har bland annat tittat på ett par program från UR:s serie ”Jakten på den glömda historien” där ett av avsnitten handlar om Sven och hans lillasyster. De auktioneras ut som arbetskraft när mamman dör och pappan flyttar till Tyskland för att arbeta. Som en fortsättning på Svens historia kan man lyssna på ”Hälsning till framtiden” där Sven själv berättar hur det gick för honom efter att han auktionerades. Fortsätt läsa Textanalys i årskurs 3
