Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?

Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia. I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo.

Fortsätt läsa Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever? →

Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning!

När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor. Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Vi vet att repetition stärker sammanlänkningen mellan hjärncellerna och då får vi ett mer varaktigt minne. Upprepad repetition stärker minnet ytterligare. Relativt nya forskningsrön (Douglas Fields, 2005) visar att långtidsminnen bygger på att våra synapslänkade hjärnceller har tillverkat ett protein, CREB, i anslutning till inlärningen. Detta har vi faktiskt gemensamt med djuren, låt vara en bananfluga, råtta eller något annat däggdjur. Det riktigt spännande är att den synapsstärkande molekylen CREB bildas när hjärnan är i vila. Paus – och hjärnan jobbar med att skapa långtidsminne!

Fortsätt läsa Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning! →

En liten Whiteboard till var och en är bra att ha

Elever uppskattar när undervisning och arbetsmaterial varieras. Talesättet säger ju att omväxling förnöjer. Pedagogiska verktyg och material kan innebära allt från enkla, färgade post-it-lappar till dyrbara datorer.

I NA-salarna har vi klassuppsättningar av lätta, whiteboard i A4-format redo att användas i olika pedagogiska sammanhang och syften. Jag och eleverna  värdesätter den tydlighet som framträder då whiteboard används. Det möjliggör en respons som är snudd på momentan. Fortsätt läsa En liten Whiteboard till var och en är bra att ha →

Genrepedagogik och räknehändelser

Jag har med hjälp av mina kollegor under sista året arbetat med att utveckla arbetet med genrepedagogik. Detta har gett bra resultat, både när det gäller motivation och kvalitet, och utvecklat mina elevers skrivande. Jag har främst arbetat med narrativa texter och beskrivande texter och tillsammans med mina kollegor tagit fram ett antal mallar för eleverna att utveckla sitt skrivande i. Genrepedagogikens tanke om att lyfta fram det typiska för olika genrer fick mig att fundera på om man skulle kunna använda detta även i matematiken när eleverna ska skriva räknehändelser. Det jag ofta sett när det är dags att skriva just räknehändelser är att det, framförallt hos de lite svagare eleverna, brister i förmågan att se hur man ska omsätta ett matematiskt uttryck till en händelse eller att utveckla en händelse och på så sätt redovisa sina tankar. Vi har (som jag tidigare nämnt) utvecklat ett antal mallar och jag bestämde mig för att prova att använda en enkel fyrfältsmall för narrativa texter.

gmall

Fortsätt läsa Genrepedagogik och räknehändelser →

En start utan sommarprat

Att starta efter en lång sommar utan att eleverna blir uppmanade att berätta om sitt sommarlov är inte det lättaste. Jag hade beslutat mig för att låta bli att fråga mina elever om deras sommar när läsåret drog igång i år. Min inspiration kom bland annat från min kollega Frida Celander och bloggen Ordklotet. Med en bild som utgångspunkt skrev hennes elever dikter. Jag ville också prova att starta i en bild som var sommar för mig. Några av frågorna jag ställde mig var; Kan bilden inspirera mina elever att utveckla sitt språk? Kan en bild inspirera eleverna att prata om sommaren eller något annat utan att någon känner sig utanför? Fortsätt läsa En start utan sommarprat →