Karin Stenlund disputerade i våras med avhandlingen ”Läsutveckling i mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. I augustinummret av Tidningen Alfa sammanfattas delar av avhandlingens innehåll och jag fastnar för rubriken ”Svårt att bli bättre läsare i högstadiet”. Det är lätt att som lärare se sig över axeln och i frustration fråga sig vad kollegorna på lägre stadier egentligen har sysslat med. ”Eleverna kan ju ingenting!?” Det är inte vackert att skylla ifrån sig sådär men visst har även jag suckat över dåliga förkunskaper och kunskapsluckor.
Kategoriarkiv: Nils Fredriksson
Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.
Ibland tar det stopp
Karin Stenlund disputerade i våras med avhandlingen ”Läsutveckling i mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.” I augustinumret av Tidningen Alfa sammanfattas delar av avhandlingens innehåll och jag fastnade för rubriken ”Svårt att bli bättre läsare i högstadiet”. Jo, det är nog svårt på gymnasiet också tänkte jag. Men varför? Det är lätt att som lärare se sig över axeln och i frustration fråga sig vad kollegorna på lägre stadier egentligen har sysslat med. ”Eleverna kan ju ingenting!?” Det är inte vackert att skylla ifrån sig sådär men visst har även jag suckat över dåliga förkunskaper och kunskapsluckor.
Samarbetsorienterat lärande
Så här långt in på terminen kände jag att NA åk 1 var redo att genomföra kooperativt arbete för ett helt moment i biologikursen rörande ekologi.
Klassen har hittat sig tillrätta med gymnasiets krav och förväntningar. Gruppdynamiken är god och klassrumsklimatet speglar elevernas vilja att lära. Samarbete vid förekommande arbetsmoment är jag nöjd med. Alla har visat prov på att kunna kommunicera kvalitativt och kan lyssna in andras svar och reflektera. Alltså: läge att testa utökat elevansvar i grupp.
Att växla upp och höja förväntningarna
Vad är ett samhälle? Vad innebär begreppet demokrati? Vad betyder representativ demokrati? Hur styr man ett land? En by? En familj? Vad är politik? Vad är inte politik? Vad är samhällskunskap? Varför ska man överhuvudtaget lära sig samhällskunskap i skolan? Att undervisa språkintroduktionseleverna i samhällskunskap är ett äventyr. Så många frågor. Så många svar som leder till nya frågor. Vissa lektioner är som korsförhör. Tankar och funderingar far genom luften som projektiler. Mitt i korselden står jag och försöker fånga projektilerna för att sortera in dem i rätt hög, under rätt etikett. Det går inte att sortera allt. Inte för att frågorna är för många, utan för att ämnets karaktär är som det är. Det mesta hänger ihop och samverkar och påverkar i så många led att det är svårt att isolera enskilda frågor från andra. Precis som livet. Därför älskar jag att undervisa i samhällskunskap. Fortsätt läsa Att växla upp och höja förväntningarna
Det hänger på håret
Att skapa utmanande uppgifter till elever kan vara knivigt för oss pedagoger. Samtidigt är det kreativt och roligt. De som känner min lärarstil vet att jag vurmar för elevuppgifter som rymmer olika kunskapsaspekter vilka kan kopplas till flera mål ur styrdokumenten. Den tid vi har till förfogande i gymnasiet kräver ofta att vi tränar och mäter flera saker samtidigt.