Laborationsrapporter är för naturvetarklasser välbekant sätt att kommunicera kunskaper och gjorda iakttagelser. Detta har jag tagit upp i tidigare blogginlägg . Att låta elever träna andra sätt att presentera kunskaper är omväxlande och lärorikt. Mina elever har nyligen fått bekanta sig med och göra vetenskaplig poster. Dessa har helt andra formkrav än laborationsrapporter. Eleverna utmanas i att förklara mer eller mindre komplicerade naturvetenskapliga begrepp på ett lättförståeligt sätt, utan att gå över i populärvetenskaplig genre.
Kategoriarkiv: Nils Fredriksson
Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.
Att ge förutsättningar för läslust
Du som har läst mina tidigare inlägg om skönlitteratur vet att jag ofta undervisar i klasser med läsovana elever. Detta har gjort att jag har arbetat mycket med högläsning, lässtrategier, förförståelse och boksamtal när vi läser romaner. Jag vill att mina elever ska bli bättre läsare och jag vill ge dem möjlighet att känna läslust och numer tror jag att om jag fokuserar på att försöka bädda för läslust så kommer läsförståelse på köpet. Vi tar det i punktform där kanske även det självklara måste nämnas för att jag faktiskt tror att det har betydelse.
Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.
En av finesserna med att arbeta med grundskoleundervisning på en gymnasieskola är att man kan välja att arbeta med samma ämnesområden som eleverna kommer att arbeta med på gymnasiet (om de väljer att gå kvar på vår skola när de kommer in på ett nationellt gymnasieprogram). SO-ämnenas samtidiga välsignelse och förbannelse ligger i att ämnena är så breda och kursplanerna så vida i sina riktlinjer, att det faktiska lektionsinnehållet kan skilja sig väldigt mycket åt från skola till skola och från lärare till lärare, utan att någon faktiskt gör fel. Bedömningarna baseras i stort på hur väl eleven resonerar utifrån olika aspekter och synsätt som ligger till grund för hur vi förklarar samhällets strukturer.
Fortsätt läsa Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.
Att härleda och bygga från grunden
De senaste åren har jag i historia valt att inleda kursen med ett avsnitt om Gustav Vasa och vad han haft för betydelse för Sverige som land. – Varför Gustav Vasa? frågar mina kollegor ibland. – Honom läser man ju om på mellanstadiet. Mina elever går på introduktionsprogrammet och är mellan sexton och arton år gamla. Fortsätt läsa Att härleda och bygga från grunden
Vetenskapen, religionen och existensen – ett seminarium.
I mitt sista inlägg för i år tänkte jag dela med mig av ett uppskattat moment i min religionsundervisning. När årets två grupper utvärderade kursen fick jag liknade respons från bägge grupperna: ”Jättebra med diskussionsseminarium innan den skriftliga examinationen!” ”Jag fattade mer efter att vi pratat om det och då gick det lättare att skriva”
Av erfarenhet vet jag att den del av religionskursen som behandlar ”olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap” känns svår för många elever. Svårigheten ligger ofta i nyanseringen. Det är en vanligt förekommande uppfattning att religion och vetenskap är varandras motsatser och att de därför står i konflikt till varandra. Det är just bara en av alla uppfattningar om hur relationen mellan religion och vetenskap kan se ut och det är det som är det svåra för många elever. Ämnet är abstrakt och handlar även om de stora livsfrågorna som elever kanske inte diskuterar så ofta och därför känner sig ovana att formulera tankar kring. Vad innebär det att vara en god människa? Finns det ett liv efter detta? Hur vi svarar på dessa frågor handlar till viss del om hur vi ser på relationen mellan religion och vetenskap och det är detta jag vill förmedla till eleverna och det är detta de behöver kunna redogöra för samt analysera enligt kursens kunskapskrav. Fortsätt läsa Vetenskapen, religionen och existensen – ett seminarium.