Kategoriarkiv: Naverlönnskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Flipgrid – kul och användbart!

I mitt förra inlägg försökte jag lyfta att elevernas upplevelser runt ”rolig undervisning” inte nödvändigtvis måste innebära att läraren har individanpassat lektionen genom att göra flera olika planeringar. Min erfarenhet av detta är ju många gånger att jag känner stress och får dåligt samvete för att jag inte hinner till alla som behöver stöd och vägledning med just sitt material eller sina uppgifter, om dessa är alltför olika. Många gånger föredrar jag alltså att differentiera samma uppgift i stället, så att den kan utföras på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Jag älskar struktur och enkla sätt att följa mina elevers utveckling och när min språkkollega Suzanne Hall för en tid sedan tipsade mig om Flipgrid blev jag förtjust i detta enkla, överskådliga, digitala verktyg . Genom detta inlägg har jag möjlighet att sprida min nyfunna dokumentationsmöjlighet, så varsågoda! Den är helt gratis. Fortsätt läsa Flipgrid – kul och användbart! →

Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Under hösten har vi fått möjlighet att arbeta i ämneslag årskurs 4-9, vilket har bidragit till att jag har börjat reflektera över om vi är tillräckligt tydliga till eleverna vad för olika moment de arbetar med i matematiken. Det visar sig att ett av de svåraste momenten för de äldre eleverna är att föra matematiska resonemang skriftligt. Genast går tankarna, har jag gett mina elever rätt förutsättningarna för att tränat detta tillräckligt? Svaret är nja… Muntligt så upplever jag att eleverna gör det ganska ofta, två och två eller så resonerar vi tillsammans, men att skriva ner sina resonemang gör vi sällan. Dessutom tror jag inte att jag har gjort mina elever tillräckligt uppmärksamma på när vi arbetar med resonemang.  Dags att ändra på detta!

Resonemangsförmåga handlar om att utveckla ett logiskt och systematiskt tänkande för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang. Det innebär att eleverna måste kunna uttrycka sig så specifikt som möjligt och det ställer dessutom stora krav på den begreppsliga kunskapen. Därför är det viktigt att eleverna får möta olika uppgifter där vi ger dem tid för att fördjupa sig och jämföra sina resultat. Fortsätt läsa Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang →

Lagom är inte bäst!

Vid höstterminstarten i år genomförde Svedala kommun en omorganisation av skolverksamheten eftersom den nya Aggarpsskolan (åk 4-9) togs i bruk. Jag blev förflyttad till Naverlönnskolan som tidigare haft  åk 6-9 men som nu också fick 4:or och 5:or. I de tidigare låg och mellanstadieskolorna huserar nu åk f-3. Detta innebar att många nya klasser bildades och för min egen del så jobbar jag nu åter med åk 5 där eleverna kommer från alla de fyra tidigare mellanstadieskolorna i Svedala tätort. Jag är mentor för 5a, men undervisar alla tre klasserna i engelska.

Jag vill dela med mig av mina reflektioner kring min engelskundervisning i dessa nya klasser, hur jag  pendlat mellan frustration och glädje.  Hur kraftfullt det är när man lyckas förändra elevers  “mindset” och få eleverna att oftare befinna sig i lärande zonen än i övningszonen samt att få klassen att utvecklas åt rätt håll i grupprocessfaserna.

Redan från första lektionen vill jag att eleverna ska känna att det är lustfyllt att lära sig engelska, jag behöver bygga mina relationer till dem och gruppen håller på att formas – vi är i “forming fasen”.  Vi sjunger och dansar för att komma igång på lektionerna, en del är utanför sin “comfort zone” men jag peppar dem att hänga på. Fortsätt läsa Lagom är inte bäst! →

En riktig rysare…bildligt talat

– Ja, vi ska skriva en berättelse!

eller

– Åh, nej jag kommer ju aldrig på nåt att skriva!

Ja, reaktionerna i ett klassrum är ofta olika när man ska skriva en berättande text. Inför Halloween skulle mina elever skriva en läskig historia. Vissa elever tyckte att det var en rolig uppgift medan andra tyckte det kändes jobbigt. Det kräver fantasi…vilket alla elever inte har så lätt för. (Visste du att i varje klass finns ca 3–4 elever som har svårt för just fantasi?). Utmaningen blev då att även dessa elever skulle känna att detta var en uppnåelig uppgift och dessutom lustfylld.

Fortsätt läsa En riktig rysare…bildligt talat →

Vad finns egentligen i en kartbok?

Som språklärare känns denna rubrik ganska främmande, även om det i denna bloggs avseende är ytterst relevant. Vad finns egentligen i en kartbok? När eleverna i åk 7 fick samma fråga svarade de flesta länder, sjöar, städer och symboler. Några fåtal visste även att en kartbok kan innehålla klimat, befolkning och koordinater. I den ämnesövergripande uppgift som eleverna skulle ta sig an var att med hjälp av en kartbok skriva en faktatext om ett land, enligt denvermodellen, som ett ämnesövergripande arbete (geografi/svenska). Med utgångspunkt i elevernas förkunskaper påbörjade vi arbetet, där syftet var att dels stärka elevernas förståelse för att handha en kartbok och dess innehåll, dels träna på att skriva en faktatext med ämnesrelevanta ord. Fortsätt läsa Vad finns egentligen i en kartbok? →