Varje läsår arbetar vi med ett större skrivprojekt. Detta arbetar vi då med flera lektioner i veckan och det består av kapitel som slutligen blir en bok. Boken ska också innehålla egenhändigt ritade bilder. I år, i min årskurs 4, skriver vi ”Den magiska dörren”. Ett projekt skrivet av Josef Sahlin som jag tycker har ett spännande innehåll som tillåter mycket fantasi. Liksom förra året har eleverna blivit mycket förtjusta i detta arbete och jublar varje gång det är dags att skriva, fast att det har pågått i några månader! Just detta, att det förknippas med sådan skrivglädje och att samtliga elever utvecklar sitt skrivande, får mig att fundera på varför just dessa skrivprojekt är så givande och lyckade.
Kategoriarkiv: Marbäcksskolan
En F-3-skola i Svedala tätort.
Läxor – mina tankar med fokus på HUR och inte OM
I det här blogginlägget tänker jag inte fokusera på att välja sida för eller emot läxor. Jag tycker jag nämligen att vi hamnar fel, när man måste vara för helt för något eller helt mot något. Jag kan nämligen
när jag läser ståndpunkter från företrädare av båda sidorna hitta argument som känns relevanta 
och vettiga. För mig är det viktigt att med min undervisning ge eleverna förutsättningar att utveckla de förmågor som jag ska bedöma och att jag ger alla så likvärdiga förutsättningar till att kunna göra detta som möjligt. Kan jag och behöver jag då ge eleverna hemuppgifter för att nå detta, då är det istället HUR dessa uppgifter kan och ska se ut som jag funderar på. Jag ger därför något som jag kallar pre-homework (förberedande läxa) i NO-ämnena till mina elever i årskurs 5 på Marbäcksskolan.
Fortsätt läsa Läxor – mina tankar med fokus på HUR och inte OM
Är det inte fusk?
Att lära är att utmana sig själv mot andras tankar och kunskaper. Ja, det låter klokt, men är det alltid så lätt? Jag upplevde att mina elever ansåg att det var fusk att hjälpa varandra. Hur ska jag komma ifrån det? Jag bestämde mig för att börja arbeta med olika samarbetsövningar för att påvisa att de inte kan klara av allt själv; de måste hjälpas åt. I gruppen finns elever som har svårt för att lyssna och ständigt pratar samt andra som inte vågar göra sin röst hörd. Nu vill jag att eleverna ska förstå att alla behövs och att de kan hjälpa varandra att lära. Återigen lutar jag mig mot Nottinghams bok, Uppmuntra lärande. Där lyfter författaren fram att det är viktigt att få eleverna intresserade av att lära och att vara tillsammans med andra nyfikna, som kanske inte heller förstår begreppen riktigt, då kan eleverna hjälpas åt att utforska, lära och förstå. När eleverna kommer till det Heureka-ögonblicket upplever de att deras hårda arbete gett resultat. Det är när vi klarar utmaningar som begreppen kan ge oss verklig betydelse och det uppstår när vi gör och förstår saker tillsammans, inte när det går snabbt och är lätt.
Öka och stärka elevernas uthållighet
I mitt förra blogginlägg skrev jag om fokus på lärandet. Nu har vi arbetat ett tag med förhållningssätten som jag beskrev i den bloggen. Vi märkte snabbt att majoriteten av eleverna brister i sin uthållighet. De ger upp alldeles för lätt, de tror inte riktigt på sin egen förmåga och de flesta saknar tålamod och strategier när det blir svårt. Jag tror att detta är ett generellt mönster bland merparten av eleverna i skolan, vilket kommer fram i diskussioner med andra lärarlag på skolan. För en tid sedan kom jag över boken ‘Uppmuntra lärande’ av James Nottinghamn och den beskriver problematiken som vi själva identifierat hos våra elever. I det här blogginlägget ska jag fokusera på olika metoder och strategier för att uppmuntra och utmana eleverna att bli mer uthålliga i sitt lärande.
- Beröm rätt saker
- Hjälp-strategier i klassrummet
- Våga göra fel.
- Elevnära och intresseväckande lektioner
Utmana elever
Alla elever i skolan är inte alltid motiverade att lära eller så tycker de att något är för lätt eller för svårt. För ett tag sedan hörde jag: ”Nej det kan jag inte, det är svårt, jag kan inte” från en av mina elever och såg andra som ständig vässade pennan eller gick runt och inte fick arbetsro när vi hade matematik. Eftersom vi ibland har förmånen att vara två pedagoger under matematik- och svensklektionerna började vi fundera på hur vi skulle arbeta för att stödja de elever som både tycker det är för svårt och uttrycker det, och de elever som inte vill visa att de tycker det är svårt eller för lätt och istället stökar runt för att ”slippa” arbeta. Vi har kommit en bit på vägen och jag kan se en skillnad hos eleverna nu från tidigare, framför allt de som hittade sin inspiration och började arbeta för att nå ett mål. När jag reflekterar över varför vi ser en förbättring är det vissa områden som jag tror har stor betydelse för att utvecklingen ska bli positiv för eleverna och deras kunskapsinhämtande.