Kategoriarkiv: Mind the gap

Årskurs 7-9, Klågerupskolan, Mind the gap

Jag är villig att sätta fyr på mig själv för att ni ska tycka om mig

Vad är du villig att göra för uppmärksamhet, bekräftelse, kärlek? Kan du tänka dig att göra något som du egentligen inte vill göra för att andra ska tycka om dig? Det finns människor som gör det…

Hur fångar jag mina niors intresse inför deras musikalkväll. Malmö Opera underhåller med musikalen Pippin och vi har äran att delta. Men har en 16-åring behållning av en  Shakespearianskinfluerad kostymmusikal? Jag behöver något mer….Kanske identitet? Sökandet efter mening i tillvaron? Behovet av bekräftelse, att spegla sig i andra? Det mellanmänskliga borde fungerar som ingång för en nia? Läser du vidare nu finns en risk att jag förstör din behållning av Pippin. Jag spoilar den för dig som mina nior beskrev det. Läs vidare på egen risk. Fortsätt läsa Jag är villig att sätta fyr på mig själv för att ni ska tycka om mig →

Årskurs F-3, Höga förväntningar, Klågerupskolan, Matematik, Mind the gap, Teknik

”Ska alla bli programmerare nu eller?”

Den här frågan ställde vi oss i kollegiet, när programmering skulle införas i kursplanerna. Jag tyckte att det skulle bli spännande, men visste inte mycket om programmering. Vi funderade i arbetslaget på vad vi kunde om Scratch, Code, appar, Bee-botar, Makey Makey mm. Vi testade olika program med eleverna och gjorde enkla övningar, där de programmerade varandra att utföra olika uppgifter. Vi gjorde nog som många andra. Vi började i VAD vi skulle göra, men vi visste inte riktigt varför.
Fortsätt läsa ”Ska alla bli programmerare nu eller?” →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Marbäcksskolan, Mind the gap, Synligt lärande

Förstår eleverna målet med undervisningen?

Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit?  Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.

Fortsätt läsa Förstår eleverna målet med undervisningen? →

Inkludering, Ledarskap, Mind the gap, Röda skolan, Specialpedagogik

Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Vid arbete med barn är det lätt att köra i diket, lätt att göra fel och det är alldeles för lätt att känna sig misslyckad. Misslyckad över en arbetssituation, ett undervisningsmoment, ett bemötande, en klass/elev, ett kollegium, alla goda intentioner om att lyckas till trots.  Men min känsla av misslyckande är troligtvis inte i närheten av hur en elev kan känna sig. I synnerhet inte i jämförelse med de elever som ofrivilligt utmanar skolan med krävande och problemskapande beteende. De som aldrig känner att de lyckas, de som föräldrar kan arbeta för att få bort, de som ingen vill leka med.  I vardagen som lärare att det lätt att hamna vilse, vilse i arbetet.  För att hamna på rätt väg har Ross W. Greene och Bo Heljskov Elvén blivit mina vägvisare. Deras arbete och böcker vägleder mig i en vardag där mycket kan gå och går fel, såväl för mig, mina kollegor och våra elever. Utifrån deras forskning och böcker försöker jag skapa en plats där jag och mina elever faktiskt kan lyckas, utifrån ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Inkludering, Mind the gap, Naverlönnskolan, Specialpedagogik, Synligt lärande

Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt

 – istället för individanpassningar

Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av  102 elever.  Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod,  intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap. Fortsätt läsa Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt →