I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan
Kategoriarkiv: NO
Science in Bristol (+några spännande länkar)
Science communication är huvudtemat för forskarskolan som jag tillhör och under en tredagars resa till Bristol nyligen gavs det rikliga tillfällen att studera science communication, både i det engelska skolsystemet och i stadens science center, At Bristol. Här följer en liten reseskildring kryddat med några spännande tips på resurser i NO och teknik. Fortsätt läsa Science in Bristol (+några spännande länkar)
Skam motiverar
”Att ni tagit filmsnuttar från Skam tycker jag var smart för det som händer i den serien kan hända och händer i verkligheten. Det blev liksom roligare när det handlade om känslor och annat än bara biologiskt snack.”
Folkhälsomyndigheten gav nyligen ut resultatet av en undersökning gjord av 7755 ungdomar mellan åldrarna 16-29. I den kan man läsa att färre än hälften av ungdomarna i enkäten anser att skolans sex- och samlevnadsundervisning har gett dem tillräckliga kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Bäst är skolan på att informera om hur man blir gravid, kondomanvändning och kunskap om kroppen. Minst belyser skolan frågor om genus, relationer och jämställdhet, hiv samt normer och HBT-perspektiv.
Tänk Om! Draknästet
Den känslan när man kliver in i ett rum och bara känner att jag måste ha kommit fel! Efter att ha haft en termin där mycket energi har lagts på att sätta ramar och gränser kände jag mig lite rastlös. Jag trivs inte i rollen som den kontrollerande och styrande läraren utan vill hellre vara den utmanande och handledande. Absolut vill jag ha ordning och reda, men inte bara när jag står över dem och ständigt kontrollerar utan för att eleverna själva tar ansvar för det.
Nu kände att jag hade tröttnat på mig själv behövde jag lite input utifrån. Jag är en mycket bättre lärare när jag är nyfiken. Därför hade jag spontant anmält mig till något, som jag riktigt kom ihåg vad det
var om hållbar utveckling på SYSAV eftersom jag inte kände mig nyfiken och motiverad inför arbetsområdet. Jag antog att det var någon slags föreläsning och att den vände sig till lärare. Och det vet man ju hur det brukar vara… 90% kvinnor i jeans och tröja(svart, vit eller grå), en kopp kaffe och en ostmacka(förhoppningsvis eftersom det skulle äga rum sju på kvällen).
Redskap för att läsa faktatexter
I vårt temaarbete om ”Våren” har vi fokuserat på det muntliga berättandet och att få redskap för att läsa faktatexter. Vi har på skolan under läsåret jobbat med Läslyftets modul ”Samtal om text” och i temat har klassen jobbat med en del av övningarna. Jag också läst Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Undervisning i kritisk och reflekterande läsning”(2015, Natur och Kultur), som jag rekommenderar om man vill få lite nya redskap i sin verktygslåda.
Faktatexter vs skönlitteratur
”Att läsa faktatexter” är en lättillgänglig och inspirerande bok. I inledningen tar Gear upp några intressanta tankar att reflektera kring.
Hur stort utrymme ger vi skönlitteratur, berättande texter och skönlitterära författare i skolan idag?
Tänk sedan på vilka olika texttyper vi möter genom livet utanför skolans värld. Hur förbereder vi bäst våra barn för framtiden?